
I drygt ett decennium har Västra Götalandsregionen arbetat med det som för många vårdanställda på det berömda golvet nu närmast kan klassas som invektiv: Vårdinformationssystem i allmänhet och Millennium i synnerhet.
Beslutet att upphandla ett nytt vårdinformationssystem för en region och 49 kommuner togs 2014 och 2018 valdes Millennium, med en nota på 2,1 miljarder kronor.
Projektet har kantats av problem, välkända för den som följt digitaliseringen i svensk sjukvård genom åren. Systemet är utvecklat för amerikansk sjukvård, och leverantören och VGR har haft vissa kommunikationsproblem kring kravställning och anpassningar, diplomatiskt uttryckt.
2020 larmade anestesi- och operationsverksamheten i VGR om att de hellre skulle använda papper och penna än de moduler som Millennium hade, eftersom patientinformationen inte alls följde med så sömlöst som tanken med ett sammanhållet system är.
Förseningarna och kommunikationsproblemen blev till slut så stora att dåvarande regiondirektör Ann-Sofi Lodin 2022 i ett skapt formulerat brev till Cerner, numera Oracle, krävde bolaget på en halv miljard kronor för avtalsbrott om inte alla brister rättades till inom 60 dagar.
Men så, i höstas, efter ytterligare förseningar, var det dags att trycka på knappen. Efter tre dagar och en presskonferens där läkaren Wojciech Skup frankt ställde sig upp bland åhörarna och sade att det ledningen på podiet påstod inte stämde, pausades införandet och vården fick återgå till sina gamla system.
Införandet är nu satt på paus på obestämd tid. Kvar står politikerna och frågar sig, som de själva uttrycker det, varför de ”inte fått all information om problemen i projektet” – som nu har en budget på 5,5 miljarder kronor.
Och Wojciech Skup? Ja, han har prisats som årets visselblåsare.
Revisionsfirman KPMG:s rapport blev en välkommen utväg för den politiska ledningen. Regiondirektör Håkan Sandahl får till stor del bära hundhuvudet och då går det som brukligt; Förtroendet är förbrukat och han får gå.
Den typen av politisk handlingskraft löser däremot inte grundproblemet. Vårdens medarbetare har skrikit sig hesa om bristerna i mångmiljardprojektet, samtidigt som utvecklingen sprungit förbi det sammanhållna systemet. Nu är det inte ens säkert att det är den bästa lösningen, eftersom gemensamma standarder bidragit till att olika system pratar med varandra betydligt bättre.
Kvar står VGR:s ledning med ett mångmiljardprojekt som ingen vill ha och ett kraschat förtroende från medarbetarna. Det problemet löses inte genom att sparka den högsta tjänstemannen.


















