Debatt

”Asef förlorade i asyllotteriet”

Samma dag som Tousin ”Tusse” Chiza vann melodifestivalen steg Asef på planet för att följa ett utvisningsbeslut. Båda kom till Sverige som barn, ensamma på flykt. Varför fick Tusse stanna, men inte Asef? Det frågar sig Sanna Vestin, Flyktinggruppernas riksråd (FARR).

”Snart står Tusse på scenen igen. Han är en av oss och vi hejar på honom. Asef är också en av oss. Den 12 mars firades han för sin prestation att ta studenten tre månader i förtid. Dagen därpå reste han.”
”Snart står Tusse på scenen igen. Han är en av oss och vi hejar på honom. Asef är också en av oss. Den 12 mars firades han för sin prestation att ta studenten tre månader i förtid. Dagen därpå reste han.”Foto: Henrik Montgomery/TT
Sanna Vestin
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 13 mars 2021 vann nittonårige Tousin Chiza melodifestivalen och blev Tusse med hela Sverige. Det som fick oss att älska honom var inte bara den hoppingivande sången utan också hans historia. Ett barn på flykt som tas emot i Sverige och får en bonusfamilj – nu ger han oss alla av sin trygghet och energi.

Samma dag, den 13 mars, stod tjugoårige Asef på flygplatsen. Också han kom hit på flykt ensam, som barn. Men efter fem och ett halvt år steg han på planet för att följa ett utvisningsbeslut.

Tidigare hade det stått att det var myndigheternas ansvar att utreda mottagandet i hemlandet. Nu var det barnet som måste uppfylla sin ”bevisbörda”.

Vad hade hänt? Varför fick Tusse stanna, men inte Asef?

En tillfällig asyllag

Asef sökte asyl 2015. Han var bara fjorton men hade hunnit bli hotad och misshandlad och flytt för livet. Det var inget han kunde bevisa – bara berätta om och vakna av på nätterna. Upplevelserna på vägen hit bidrog till ångesten. På den tiden fick barn som sökte asyl ensamma ändå permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl. Barn får inte skickas iväg utan ”ordnat mottagande” i hemlandet. Det står i Utlänningslagen och Migrationsverket brukade ta hänsyn till det.

Den 24 november 2015 aviserade regeringen en tillfällig asyllag. Alla uppehållstillstånd skulle bli tillfälliga och humanitära skäl skulle inte tillämpas. Lagförslaget kritiserades för att barn skulle ryckas upp när deras tillstånd löpt ut och de fyllt 18. Regeringen lyssnade och den tillfälliga lagen skulle inte användas för barn som sökt asyl senast den 24 november 2015. Asef hade kommit den 1 september och borde därmed ha klarat sig.

Den första gymnasielagen

Sommaren 2016 meddelade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande – så kallat verkets egna riktlinjer. Brist på ordnat mottagande skulle bara ses som ett tillfälligt hinder och ge korta uppehållstillstånd, oavsett vilken lag som tillämpades.

Senare bestämde regeringen att sådana tillstånd för barn skulle kunna förlängas med hjälp av den första ”gymnasielagen”. Kanske skulle Asef få en chans i alla fall.

Barnets ”bevisbörda”

Han fick ett förhandsbesked om att få stanna. Men sedan kom i stället ett utvisningsbeslut. Det stod att Asef inte hade bevisat att han saknade ordnat mottagande. Samma sak drabbade många barn.

Det var 2017 och Migrationsverket antog ett nytt ställningstagande om utvisning av barn. Tidigare hade det stått att det var myndigheternas ansvar att utreda mottagandet i hemlandet. Nu var det barnet som måste uppfylla sin ”bevisbörda”.

Den våren när Asef fick avslag på avslag, fulla av missförstånd och misstro, var han förtvivlad. Han skadade sig själv gång på gång. Vad än Migrationsverket trodde så hade han inget att återvända till. Men hur skulle han bevisa det?

Asef registrerade sig hos Röda Korsets Trace the Face för att efterlysa sina föräldrar eller åtminstone visa dem var han befann sig. Andra barn fick hjälp av organisationer som kunde bekräfta att föräldrarna var döda eller försvunna och att det inte fanns barnhem. Inget räckte. Det är svårt för ett barn att söka efter människor som själva inte kan läsa eller skriva, i ett land utan fungerande folkbokföring och med sargad infrastruktur. Det är ännu svårare att hitta bevis för något som inte finns.

”Invänta 18-årsdagen”

Förbudet mot att verkställa en utvisning av barn utan ordnat mottagande finns fortfarande kvar. Skillnaden är att mottagandet numera inte utreds innan beslutet fattas. När utvisningen ska verkställas så är det fortfarande barnet som måste bevisa att det inte går, fast barnet då inte längre har juridiskt ombud.

Asef kallades till Migrationsverket för att diskutera återvändandet. I skrift och muntligt erkände handläggaren att de inte skulle få fram något mottagande, trots att utvisningsbeslutet byggde på att det fanns. Saken behövde inte utredas, eftersom de bara behövde invänta 18-årsdagen.

Försämrad situation

En utvisning kan upphävas, om det finns nya omständigheter. Asef hade fått fram bevis för att föräldrarna också var på flykt. Men den nya ansökan togs aldrig upp. Frågan om ordnat mottagande ansågs redan prövad, så det var ingen ”ny omständighet”.

Tiden gick och när Asef fyllt 18 fanns det inget hinder mot utvisningen, men inte heller någon plan för hur den skulle gå till. Han följde sin egen plan, pluggade på och fick fast anställning inom äldrevården.

Migrationsverkets ändrade riktlinjer innebär att barn kan få utvisningsbeslut utan att Migrationsverket någon gång försökt att hjälpa barnet finna sin familj eller utreda om någon tar emot barnet. Därmed har många som bedömts som minderåriga haft ett ännu sämre läge än de som hunnit fylla 18 eller skrivits upp i ålder. Endast cirka 200 barn kom att omfattas av ”den gamla gymnasielagen”.

Hur går det då för de barn som lyckats bevisa att de saknar ordnat mottagande? En del av dem kan numera få asyl om situationen i hemlandet är särskilt utsatt. Men för de som inte kan bevisa asylskäl har situationen försämrats.

Migrationsverket ändrar på nytt

Under våren 2020 ändrade Migrationsverket åter flera rättsliga ställningstaganden. Nu gäller att barn som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska få utvisningsbeslut kombinerat med korta tillstånd som förlängs till de fyller 18, åtminstone om de fyllt 14 då beslutet tas.

EU-domstolen har slagit fast att medlemsstaterna ska försäkra sig om att ordnat mottagandet finns innan beslutet fattas. Utvisningen får inte skjutas upp. Men i Sverige kan ett barn som fått ett familjehem som tolv-trettonåring utvisas efter fem-sex år. Det är inte längre någon skillnad mellan ett påstått ordnat mottagande och ett bevisat saknat mottagande.

Förlorade asyllotteriet

Snart står Tusse på scenen igen. Han är en av oss och vi hejar på honom. Asef är också en av oss. Den 12 mars firades han för sin prestation att ta studenten tre månader i förtid. Dagen därpå reste han.

Asef på sin student.
Asef på sin student. Foto: Privat

Nu är han i limbo i ett tredje land där han inte heller har rätt att bo, men dit han kunde ta sig och inte är förföljd. Men det är i Sverige han har vänner och jobb. Asef förlorade i asyllotteriet. Men hans vänner hejar på honom och hoppas att han en dag ska vinna ett arbetstillstånd och komma tillbaka till ett tryggt liv.

Nämnda personer

Sanna Vestin

Flyktingpolitisk aktivist, vice ordförande Flyktinggruppernas riksråd
Journalist

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00