Staten måste sluta gynna den som äger sitt boende

Det är ingen hemlighet att bostadsmarknaden är ojämlik. Ett betydande antal medel- och höginkomsttagare i Sveriges storstäder har gjort bostadskarriär under de senaste decennierna och gjort miljonvinster genom bostadsförsäljningar. I praktiken har de tjänat pengar på att bo.

Hyrorna stiger

Samtidigt har de med låga inkomster, som oftast bor i hyresrätt och kämpar med att få ihop sina inkomster, fått ökade hyror. Det gäller inte minst i svenska utanförskapsområdena. Unga eller nyetablerade i storstäder har svårt att skaffa sig ett första eget boende oavsett i vilken form och är ofta utelämnade till en andrahandsmarknad med i många fall skyhöga hyreskostnader.

Inom grupperna småhusägare, bostadsrättsinnehavare och hyresgäster finns stora variationer beroende på hur länge man bott i sin bostad, när den byggts och var den ligger. Dessa skillnader förändrar dock inte det övergripande mönstret: hyresgäster missgynnas.

Tredubbelt stöd till ägt boende

Men hur kommer det sig att denna utveckling gått så snabbt och på många sätt förvärrats, bara under de senaste åren? Vår nya rapport Bättre balans på bostadsmarknaden visar att politiken i praktiken understött denna utveckling. Staten ger tre gånger så mycket stöd till de som äger sitt boende i form av småhus och bostadsrätt, i jämförelse med dem som bor i hyresrätt.

De ökande rotavdragen och ränteavdragen är endast till för dem som äger sitt boende. Sedan år 2020 har statens kostnader för ränteavdraget ökat kraftigt: från 28 miljarder till 61 miljarder kronor 2024. Avdraget innebär ett statligt stöd som ensidigt riktar sig till dem som har lån på bostäder som de äger (visserligen kan ränteavdrag göras på fler lån än bostadslån, som lån för viss konsumtion, men huvuddelen av avdragen gäller bostadslån).

Staten ger tre gånger så mycket stöd till de som äger sitt boende i form av småhus och bostadsrätt, i jämförelse med dem som bor i hyresrätt.

Kostnaden för rotavdraget uppgick till hela 12 miljarder kronor år 2024. Under 2025 har det dessutom skett ytterligare en tillfällig höjning av rotavdraget. Samtidigt har kostnaden för bostadsbidraget, som nästan uteslutande går till hyreshushåll, halverats sedan 1990-talet. Det kostade staten 4,9 miljarder kronor under 2023. Därtill fortsätter avvecklingen av investeringsstödet som möjliggjorde byggande av fler hyreslägenheter.

Öka jämlikheten på bostadsmarknaden

Det finns flera åtgärder som skulle jämna ut skillnaderna i upplåtelseformerna och därmed minska ojämlikheten:

• successiv avtrappning av ränteavdraget och begränsningar av rotavdragen
• höjda bostadsbidrag
• reformering av fastighetsskatten
• större statligt ansvar för finansieringen av bostadsbyggandet för att öka utbudet och pressa boendekostnaderna.

Vi närmar oss en valrörelse och Sverige kämpar med låg tillväxt, utanförskap och en ökande arbetslöshet. Att motverka segregation genom minskade bostadsklyftor borde vara varje politikers högsta prioritet. Det går att skapa en bättre balans på bostadsmarknaden.