Arbetet mot extremism ska växlas upp

På tisdagen lade Hillevi Engström, avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, fram den plan för hur det förebyggande arbetet ska bedrivas i framtiden. Ett konkret förslag är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ta över det nationella uppdraget att samordna arbetet från och med 2018. Länsstyrelserna får i uppdrag att på regional nivå sköta kontakter och samordningen med kommunerna som är den allra viktigaste nivån när det gäller att förebygga extremism.

En sådan lösning har flera fördelar, enligt Hillevi Engström.

– Vi har 290 kommuner i landet av olika storlekar och man kan inte ställa samma krav på alla. Då behövs någon som samordnar regionalt så att kommunerna får hjälp och stöd. De stora städerna klarar sig på egen hand, det regionala samordningen är betydelsefull framförallt för de små och medelstora kommunerna och där kan länsstyrelserna vara en motor, säger hon till Altinget.

Naturlig myndighet

Att MSB tar över det nationella ansvaret är naturligt, anser Engström. MSB hanterar i dag alla typer av risker som samhället ställs inför och dit hör även våldsbejakande extremism, och av det skälet måste frågan även tas in i de riks-och sårbarhetsanalyser som kommuner, länsstyrelser och myndigheter är skyldiga att göra.

Våldsbejakande extremism är ytterst en risk för medborgarna och samhället i stort.

Hillevi Engström
Avgående samordnare mot våldsbejakande extremism

– Våldsbejakande extremism är ytterst en risk för medborgarna och samhället i stort, säger hon.

De alternativa placeringar på andra myndigheter som utredningen har granskat har fallit bort en efter en. Och MSB har de bästa förutsättningarna att ta över, anser Engström.

Framförallt krävs det en förändring då dagens modell med en nationell samordnare enlgt planerna ska upphöra 2018. Dagens lösning är alltför sårbar, menar Enström

– Det är för få personer för att driva detta tunga arbete långsiktigt. Det behöver komma in i en myndighetsstruktur, säger hon.

Från MSB sida avvaktar man dock med synpunkter till dess att förslaget ska skickas ut på remiss.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) anser att förslagen är i rätt riktning.

– Jag tror att det är rätt att låta verksamheten uppgå i en myndighet, eftersom det handlar om en verksamhet som inte är tillfällig. Vi kommer att behöva arbeta mot våldsbejakande extremism under en lång tid framöver. Sedan har vi inte slutgiltigt bestämt oss för vilken myndighet som det ska vara, säger han till Altinget.

– Det betyder inte att man flyttar ansvar från kommunerna till staten. Det mesta och det praktiska arbete måste ske ute i kommunerna, poängterar han.

Hjälp av polisen

Kommunerna har en tung roll i att förebygga att människor hamnar extremistmiljöer – oavsett om det handlar om högerextrema, vänsterautonoma eller islamister. Därför är det lokala arbetet avgörande. För att skaffa en handlingsplan krävs att kommunerna har en bild över läget i trakten och var insatser behövs. Och i det arbetet krävs att många är inblandade, från socialtjänst och skola till fritidsgårdar och idrottsklubbar.

Men tidigare har kommunala företrädare framhållit att de behöver bättre hjälp från polisen för att få information om vilka personer som är i farozonen. För att kommunerna ska kunna göra sitt jobb behöver de få uppgifter från polisen, vilket kan kräva ändrade sekretessregler.

Den frågan tas inte upp nu, men Hillevi Engström bekräftar att det ses som ett problem hos kommunerna och att kommittén ska studera frågan under 2017.

– När jag har rest runt i kommunerna så har den frågan dykt upp och kommuner ser det som ett hinder i deras arbete. De vill arbeta förebyggande och hjälpa de personer som berörs, men säger samtidigt: ”vi vet inte vilka det är” och den lokala polisen säger ”vi får inte heller någon information”, konstaterar Engström.

– Detta har vi tagit upp med den högsta polisledningen. Den information som kommer från Säpo till Polismyndigheten ska sippra ner till det lokala polisområdet. Sedan får de ske en bedömning om vad som kan lämnas ut till kommunerna, säger hon.

Det kommer att ske en studie kring detta under nästa år för att se om lagstiftningen behöver ändras eller om det går att lösa inom den lagstiftning som redan finns, enligt Engström.

Carlstedt tar över

Vid årsskiftet slutar Hillevi Engström som nationell samordnare och det blir då Anna Carlstedt som tar över uppdraget. Hon har tidigare varit ordförande för Svenska Röda Korset och förbundsordförande för IOGT-NTO. Carlstedt är forskare på Ersta Sköndal högskola, avdelningen för forskning om det civila samhället. Den bakgrunden är en stryka säger hon när Altinget träffar henne.

– Jag kommer att ha stor nytta av min breda erfarenhet från civilsamhället, att jag lett fler stora organisationer och min erfarenhet som forskare. Det är en styrka att kunna samverka, initiera och organisera. Och ska vi göra ett bra jobb mot våldsbejakande extremism då måste alla samhällets aktörer vara med, säger hon.

Den första delen av jobbet blir att få en lägesbild över hur långt arbetet har kommit i kommunerna och nationellt.

– Det handlar om att se vad vi behöver utveckla under 2017. Sedan tror jag att vårt internationella arbete blir allt viktigare liksom att stärka samarbetet med civilsamhället ytterligare, säger hon.

Svårt att skydda

Presentationen av Sveriges framtida arbete med att förebygga radikaliseringen och rekrytering till extrema rörelser skedde i skuggan av det misstänkta terrorattentatet i Berlin under måndagen, vilket också kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tog upp.

– Det är väldigt svårt att till fullo skydda sig mot den galenskap som har manifesterats under senare tid. Det vi kan göra är att arbeta förebyggande och det är därför som den nationella samordnarens arbete är så viktigt för att tidigt identifiera unga och äldre innan de radikaliseras, säger hon till Altinget.

De förslag som nu har lagt fram ska på vanligt sätt beredas i regeringen.

– Sedan återkommer vi med vilka förslag vi går vidare med, säger kulturministern.