Arbetet med jämställdheten på lärosätena går frustrerande trögt

Universitet och högskolor, där vi formar framtidens ledare, är långt ifrån jämställda. En ny SULF-rapport visar att kvinnor möter fler hinder än män i den akademiska karriären, att kvinnor har sämre anställningsvillkor, sämre arbetsmiljö och svårare att få pengar till sin forskning. Det ger studenterna bilden att jämställdhet inte är viktigt, och påverkar hur de ser på en jämställd arbetsmarknad när de kommer ut i arbetslivet.

Normen som sätts är att kvinnor ska ha sämre förutsättningar, sämre ekonomiska villkor och att män ska ha försteg. Det är helt fel signaler. Här behövs krafttag för att förändra föråldrade strukturer och normer, att modernisera universiteten och få till jämställda universitet.

Går frustrerande trögt

Det är ovärdigt att SULF fortfarande, 2022, ska behöva driva kvinnofrågan inom akademin, mer än hundra år efter att kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vi kommer att fortsätta göra det så länge det behövs. Arbetet med jämställdheten på lärosätena går frustrerande trögt. Det är dags för regeringen och universiteten att snabba upp processen för att ge kvinnor och män samma förutsättningar att undervisa och forska.

Varför är ojämställdheten på universiteten ett problem? Universitetsforskare och lärare är de förebilder som studenterna möter, som formar deras syn på ett jämställt samhälle – och här signaleras att det är okej att män har det bättre än kvinnor. Det finns också ett uppenbart kvalitetsproblem. Om den akademiska karriären bygger på annat än goda meriter krymper rekryteringsbasen och personer som skulle kunna bli utmärkta forskare och universitetslärare lämnas i bakvattnet. Vi riskerar att få likriktad forskning och undervisning när människor med olika bakgrund, kön och perspektiv inte får bryta sina idéer och tankar med varandra.

Samtidigt presterar jämlika miljöer bättre och att ta tillvara på all befintlig kompetens borde vara en självklarhet för att kunna öka både utbildningens och forskningens kvalitet. Universiteten, och i förlängningen hela samhället, vinner helt enkelt på att ha personer med olika bakgrund och erfarenhet i toppen, men det är inte verklighet i akademin 2022. Utan här slösas resurser, som direkt inverkar negativt på den svenska kunskapsnationen.

”En riktig energitjuv”

Rapporten Med ljuset på jämställdhet: när osäkerheten överskuggar allt, visar också att arbetsmiljöproblemen på universiteten får allvarliga konsekvenser för jämställdheten. Att möta hinder på grund av sitt kön eller behöva manövrera runt rådande norm kräver tid och energi som annars skulle kunnat gå till att meritera sig. En riktig energitjuv är också dålig arbetsmiljö, och som rapporten visar drabbar det kvinnor mer än män.

Vi riskerar att få likriktad forskning och undervisning när människor med olika bakgrund, kön och perspektiv inte får bryta sina idéer och tankar med varandra.

De problem som forskningen förväntas lösa är långsiktiga och därför måste också arbetsvillkoren vara stabila och långsiktiga. Arbetsmiljön måste vara god så att forskare kan ägna sin kraft och energi åt att kreativt arbeta för att lösa problem och inte åt att söka pengar till sin egen lön på fritiden. Det är lärosätenas ansvar, alldeles oavsett om de får långsiktiga finansiella förutsättningar av regeringen eller inte. Och det oavsett kön.

Erbjud schyssta villkor

Processen för att nå jämställda universitet måste snabbas upp av både regering och lärosäten för att bryta rådande norm. Vi kan inte ge våra studenter signalen att jämställdhet inte är viktigt på universiteten, att det inte är viktigt på arbetsmarknaden i stort.

Jämställda universitet kan regeringen och universiteten skapa genom långsiktigare finansiering, att säkerställa att kvinnor och män i praktiken arbetar under liknande belastning och arbetsbörda och att erbjuda schyssta – och lika – villkor för både kvinnor och män. Då finns det förutsättningar för att Sverige att bli ett jämställt samhälle.