Använd pengar från utsläppshandeln till elnätsutbyggnaden

Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång, och paradigmskiftet har redan ägt rum, om någon tvivlade. EU har antagit ett brett spektrum av regler för att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Kort sagt uppmuntrar EU-lagstiftningen till en övergång till nollutsläppsfordon i form av batteri- eller vätgasdrivna lastbilar.

Problemet är att flera viktiga faktorer fortfarande saknas innan det blir rimligt för enskilda åkeriföretag att investera i el- och vätgasdrivna lastbilar.

Detta görs bland annat genom att göra fossila bränslen dyrare från och med 2027, då vägtransporter kommer att ingå i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS II). Samtidigt innebär de nya kraven på minskade CO2-utsläpp för lastbilstillverkare att 45 procent av alla nyproducerade lastbilar måste vara nollutsläppsfordon år 2030, 65 procent år 2035 och 90 procent år 2040. Med andra ord innebär detta i praktiken en utfasning av lastbilar med förbränningsmotorer.

Problemet är att flera viktiga faktorer fortfarande saknas innan det blir rimligt för enskilda åkeriföretag att investera i el- och vätgasdrivna lastbilar. För att ekvationen ska gå ihop krävs det att det finns tillräcklig laddinfrastruktur längs vägarna och att elnätet har tillräcklig kapacitet för att åkerier ska kunna ladda sina lastbilar vid egna terminaler. Dessutom måste eldrivna lastbilar vara tillgängliga till konkurrenskraftiga priser.

Om en åkeriföretagare granskar kartan och marknaden och upptäcker att dessa förutsättningar inte är på plats, kommer de naturligtvis att välja andra lösningar. Den nuvarande AFIR-förordningen, som ålägger EU-länder att installera ett minimalt antal laddstationer längs det huvudsakliga vägnätet, är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt.

Att minska utsläppen kräver samarbete mellan eldistributörer, laddoperatörer, myndigheter, politiker och näringen. Det är särskilt viktigt att säkerställa en ökad kapacitet i elnätet så att transportföretag kan ladda sina lastbilar på sin egen adress. Detta tar tid och kostar pengar. Det krävs kommunala tillstånd och markarbeten för att lägga ut nya elnät, vilket kan ta flera år. Åkeriföretagen kan inte ensamma bära den kostnaden.

Låt ETS II finansiera utbyggnaden av elnätet

Nordic Logistics Association (NLA) uppmanar därför de nordiska ländernas regeringar att använda intäkterna från ETS II för att stödja utbyggnaden av elnätet. På så sätt kan intäkterna från användningen av fossila bränslen finansiera den gröna omställningen. Detta är en betydligt mer logisk lösning än att, som tidigare skett, använda intäkterna för andra ändamål, till exempel som ekonomiskt stöd till hushåll. Potentialen är enorm. Enligt Carbon Market Watch beräknas ETS II ge inkomster på nästan 2 000 miljarder kronor mellan 2027 och 2032.

Vi har nu en unik möjlighet att hjälpa åkerier att få en bra start i den gröna omställningen. Genom att säkerställa goda konkurrensvillkor för åkeriföretagen skapar vi också gynnsamma förutsättningar för tillväxt och sammanhållning i Norden. Vägtransporter står i genomsnitt för 1,4 procent av EU:s BNP, och i Norden är den siffran betydligt högre.

Arbetet bör börja nu, så att vi är redo att påskynda den gröna omställningen när ETS II börjar gälla 2027. Åkeriföretagen är redo för utmaningen och vill bidra till att säkerställa att vi lyckas med den gröna omställningen. Nu krävs det att alla samarbetar för att skapa rätt förutsättningar för att bedriva verksamhet med nollutsläppsfordon.