Antidiskrimineringsbyråer positiva till DO:s nya inriktning
Försiktigt positiv. Så kan man sammanfatta reaktionen hos tre av antidiskrimineringsbyråerna, efter att den nya Diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius sagt sig vilja fördjupa dialogen med civilsamhället.
Anders Gustafsson
Redaktör Altinget Civilsamhälle och Altinget Arbetsmarknad– Jag tror att det är viktigt att tillvarata de erfarenheter och den kunskap som finns i civilsamhället, som DO kan ha nytta av. En dialog och ett utbyte kan leda saker framåt, sa Arrhenius då till Altinget.
Han har redan haft ett första digitalt möte dit de 18 antidiskrimineringsbyråerna var inbjudna.
– Vi var glada över att det togs en kontakt tidigt, för den har inte varit så frekvent tidigare, säger Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare på Antidiskrimineringsbyrån Uppsala till Altinget.
DO har fått kritik för att de senaste åren ha fokuserat för mycket på främjande och förebyggande arbeten, och för lite på att driva fall i domstol. Arrhenius har sagt sig vilja ändra på det.
Behövs rättspraxis och upprättelse
– Det är positivt. Enskilda personer behöver få upprättelse och det behövs rättspraxis gällande lagstiftningen. Det är frågor som civilsamhället inte kan ansvara för, säger Johan Ekblad, verksamhetschef på Malmö mot diskriminering, till Altinget.
Olivia Novotny Bill är inne på samma linje.
– Vi menar förstås inte att DO borde ta bort det förebyggande arbetet, men det behöver bli en annan balans mellan det och att driva processer i domstol. Men det är otroligt viktigt, både för att det skapar en rättspraxis och för att enskilda individer får upprättelse, säger hon.
Admela Tafro är juridiskt ansvarig på Örebro rättighetscenter. Också hon välkomnar den nya inriktningen.
– I dagsläget bär vi antidiskrimineringsbyråer för mycket av ansvaret för att den enskilde ska få upprättelse, åtminstone ett större ansvar än vad som är acceptabelt. Vi har inte resurser och förutsättningar nog för att hjälpa enskilda individer att driva ärenden i domstol, och individerna har inte ekonomin för att bekosta eget ombud, säger hon till Altinget.
Risk för glapp
Hon menar att det blir problem när man upplyser människor om lagens innehåll men inte driver några fall.
– Då är risken att lagen blir en sorts policydokument som kanske, eller kanske inte, efterlevs.
Olivia Novotny Bill efterlyser ytterligare ett par åtgärder som skulle vara bra inför framtiden, när det gäller diskrimineringsfrågorna.
– Dels fler avgöranden i funktionsrättsärenden, särskilt i skolan, dels i ärenden som rör transpersoner. Vi behöver fler domar som rör könsöverskridande identitet och uttryck. Där fruktar vi att det finns en viss skepsis mot myndigheten, eftersom det finns så få avgöranden som rör könsöverskridande identitet eller uttryck vilket kanske gör att vissa inte ser någon vits med att anmäla.