Analys av 
Jakob Nielsen

Analys: Kaos i Iowa är ett dåligt tecken för USA:s demokrati

ANALYS. Med en president som dyrkar konspirationsteorier och kallar sina motståndare för landsförrädare är USA:s demokrati under hård press inför valet i november. Det kaotiska valet i Iowa kommer bara förvärra situationen, skriver Altinget.dk:s chefredaktör Jakob Nielsen.

Två demonstranter vid vapendemonstrationerna i Richmond.
Två demonstranter vid vapendemonstrationerna i Richmond.Foto: Julio Cortez/AP
Jakob Nielsen

Förklaringen till det kaotiska valet i delstaten Iowa är av allt att döma banal: en app som inte fungerade. En organisation som inte var ordentligt förberedd.

Men fel och försummelser är det som konspirationsteorier växer ur. Det gäller särskilt i ett land där det senaste presidentvalet faktiskt blev utsatt för en massiv rysk påverkanskampanj. Och där landets president fortsätter förneka att det hände.

”När kommer demokraterna börja skylla på RYSSLAND, RYSSLAND, RYSSLAND istället för på sin egen inkompetens för valkatastrofen som just ägde rum i den ståtliga staten Iowa?” skrev Donald Trump på Twitter i veckan.

Två av hans söner gick steget längre och skrev ut att problemet var ett bevis på valfusk hos Demokraterna.

Fakta
Jakob Nielsen är chefredaktör för Altinget i Danmark. Han har tidigare bland annat varit korrespondent i Bryssel och i Washington.

Redan under valet 2016 odlade Trump flitigt teorin om valfusk hos Demokraterna. Några av de mejl från Demokraternas toppskikt som med hjälp av Ryssland och Wikileaks stals och läcktes visade att partiets topp inte gillade Bernie Sanders.

Den informationen förvandlade Trump till en historia om att Demokraterna och Hillary Clinton stal nomineringen från Sanders.

Passar narrativet

Händelserna i Iowa passar perfekt in i Trumps historia om att hans motståndare är ohederliga.

På så sätt är valet i Iowa ett tecken på vad som väntar vid presidentvalet i november. Och en varning om att USA innan årets slut kan befinna sig i en mycket djup författningskris som i värsta fall kan utlösa väpnade uppror i världens mäktigaste demokrati.

Låter det överdrivet? Ja – och förhoppningsvis slutar det inte så illa. Men det är ett scenario som diskuteras och tas på allvar bland diplomater som på nära håll följer USA.

Om du tvivlar så ta en titt på den här artikeln. De beväpnade människorna är varken politiker eller soldater. De är civila demonstranter som för ett par veckor sedan deltog i en demonstration i delstaten Virginias huvudstad Richmond för att protestera mot nya, hårdare vapenlagar.

Demonstrationen samlade cirka 20 000 människor, varav många beväpnade med stora och tunga vapen. Allt gick fredligt till, men innan demonstrationen arresterade de amerikanska underrättelsetjänsterna flera medlemmar i nynazistiska grupper som misstänks ha orsakat oro och att ha planerat att döda vänsteraktivister.

Trump på demonstranternas sida

På så sätt var demonstrationen i Virginia en påminnelse om att det finns grupper i USA som odlar konspirationsteorier, är mycket skeptiska till alla former av statliga myndigheter och som inte nödvändigtvis accepterar statens monopol på att utöva våld.

Donald Trump twittrade såklart också om demonstrationerna. Inte för att hylla myndigheterna för att ha brutit upp en mordplan eller för att uppmana till lugn; istället skrev han att demonstranterna hade anledning att vara arga för att Demokraterna tar deras vapen från dem.

Odlar konspirationsteorier

Förekomsten av väpnade grupper i USA är ingenting nytt. Det som är nytt är att landet leds av en president som själv odlar och sprider konspirationsteorier i en strid ström.

Tre år efter hans tillträde har både väljare och medier efterhand vant sig så pass mycket att det i princip inte väcker någon uppmärksamhet när USA:s president beskyller sin egen underrättelsetjänst för att ljuga eller kallar sina politiska motståndare för landsförrädare.

Därför får det inte heller några konsekvenser att Donald Trump har missbrukat sitt ämbete till att tillbakahålla ekonomisk hjälp till Ukraina i ett försök att skada en hemlig politisk motståndare. Eller att han sedan blockerade arbetet med att kasta ljus över förloppet.

Polarisering

Donald Trumps position i det republikanska partiet är nu så stark att ingen av partiets medlemmar i senaten kan eller vill utmana honom. Istället tog de emot honom med jublande applåder då han i tisdags besökte kongressen för att hålla sitt årliga tal om nationens tillstånd.

Innan talet vägrade han demonstrativt att skaka hand med Demokraternas ledare, Nancy Pelosi, som i sin tur demonstrativt rev hans tal i bitar när det var slut.

På så sätt har polariseringen flyttats från gatorna hela vägen in i kongressen. Den ömsesidiga respekten för motståndarens synpunkt, som varje demokratiskt system bygger på, urholkas. Känslorna – och den dominerande känslan här är vrede – tar makten från förnuftet.

Valet 2016

Det är en strategi som Trump mycket medvetet eftersträvat ända sedan han trädde in i politiken. Under valkampanjen 2016 sa han direkt till Hillary Clinton att hon borde kastats i fängelse. Det har sedan dess blivit ett stridsrop som till Trumps uppenbara förnöjelse skallar bland anhängarna varje gång Clintons namn nämns på hans valmöten.

Under valkampanjen mot Clinton gjorde Donald Trump också det klart att han misstänkte Demokraterna för valfusk och därför inte skulle erkänna valresultatet om han förlorade.

Det slutade som bekant med att Trump vann, men det hindrar honom inte att odla en konspirationsteori om omfattande valfusk till Clintons fördel.

Risker

Han avvisar samtidigt blankt den dokumenterade ryska påverkan på valet som hans egen underrättelsetjänst påvisat.

Allt detta leder fram till en mycket enkel fråga: Vad händer om Donald Trump i ett jämnt lopp förlorar presidentvalet i november?

Vad händer om det slutar som år 2000 när ett hundratal röster i Florida avgjorde valet och där det rådde allvarliga tvivel om resultatet?

Den gången valde den demokratiska kandidaten Al Gore till sist att erkänna sig besegrad för att undvika tvivel om den demokratiska legitimiteten hos landets ledare.

Kan man föreställa sig Trump göra samma sak? Knappast.

Dystopi kan bli verklighet

Det är svårt att föreställa att Donald Trump, så som vi känner honom, skulle erkänna sig besegrad – oavsett hur tydligt det är. Han skulle däremot utnyttja alla möjligheter som erbjuds för att så tvivel om resultat. Det kaotiska valet i Iowa är en perfekt plattform för den strategin.

Frågan är inte om Trump kommer att missbruka valet i Iowa till att ta fram nya konspirationsteorier de kommande månaderna. Det är givet.

Frågan är om några av landets många beväpnade grupper lyssnar så mycket att de ger sig ut på gatorna den dagen Trump efter ett valnederlag i november beskyller Demokraterna för att ha begått en statskupp. Den situationen är dessvärre inte hämtad från en dystopisk framtidsroman. Den kan vara verklighet om nio månader.

Artikeln är översatt från danska av Amanda Bergland.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00