Altingets danska ägare har starka band till Sverige

Jakob Nielsen
Altingets chefredaktör i Danmark

Det är nästan något mystiskt över den danska företagaren Rasmus Nielsen. Han är mannen bakom en av de största danska mediesuccéerna på senare tid, men han är inte typen som syns särskilt ofta, varken i skvallerpressen eller på de laxfärgade näringslivssidorna.

Rasmus Nielsen kan nästan verka lätt självutplånande. Men hans mission här i livet är faktiskt den motsatta. Han vill sätta spår och se till att inte bli bortglömd. Ett av sätten för att uppnå det är att ge större utbredning åt Altinget, som redan finns i Danmark och Sverige, till ännu fler länder.

Rasmus Nielsen är utbildad journalist, men klassiska avslöjanden intresserar honom egentligen inte. Han är inte heller affärsman av klassisk modell. Han pratar gärna om att konsolidera och öka vinsten, men när det finns plats i budgeten fastnar han ofta för någon ny idé – och så sätter han pengarna i rullning.

Är han en entreprenör? Ja, absolut. Men han är inte typen som bara lägger gamla segrar och nederlag bakom sig för att rikta blicken mot nästa projekt. Rasmus Nielsen jobbar med långa perspektiv. Om han har ett mål i livet, så är det varken att bli rik eller berömd, utan att bli ihågkommen. Nu fyller han 60 och hans mål ser verkligen ut att vara inom räckhåll.

20 år efter att han köpte rätten till domänen altinget.dk utan att riktigt veta vad den skulle användas till, står han i spetsen för en mellanstor mediekoncern med cirka 150 anställda och redaktioner i Köpenhamn, Stockholm och Bryssel.

Han är entreprenör, ja, men han har blivit det för att göra skillnad på de tre områden i tillvaron som han brinner starkt för: journalistik, politik och konst.

Plus ett hotell i Allinge på Bornholm, där den danska versionen av Almedalsveckan äger rum. Hotellet köptes lite på impuls och har varit en källa till många bekymmer i Rasmus Nielsens liv. Men det är också ett fysiskt tecken på att han med lika delar tur, viljestyrka och flit har utvecklat sin medieplattform till en offentlig mötesplats i centrum för det offentliga samtalet.

Att Grønbechs Hotel samtidigt ger plats på sina väggar åt en del av Rasmus Nielsens omfattande konstsamling är en ren bonus. Alla hotellets rum är uppkallade efter danska och europeiska statsministrar.

Hotellet är på ett sätt en nyckel till att förstå den mystiske Rasmus Nielsen. Han är entreprenör, ja, men han har blivit det för att göra skillnad på de tre områden i tillvaron som han brinner starkt för: journalistik, politik och konst.

Rasmus Nielsen är yngst av två bröder. Båda föräldrarna var utbildade psykologer och hans tidiga barndom tillbringade han i ett modernt och frisinnat akademikerhem i Köpenhamn.

År 1969 flyttade familjen till Århus, där pappan, Gerhard Nielsen, fick jobb på universitetet. För familjen blev det ingen lycklig tid, men den kom på många sätt att definiera Rasmus Nielsens fortsatta livsbana.

Efter några år bytte Gerhard Nielsen ut psykologin mot journalistik, då han blev chef över Danmarks radios nya avdelning i Århus. Medan pappan försvann in i sitt jobb och mamman försvann in i ett nytt förhållande, mognade Rasmus Nielsen på mer än ett sätt. 

Han blev förstahandsvittne till den alltuppslukande mediebranschen – på gott och ont. Och han upplevde kvinnofrigörelsen på nära håll, när hans mamma flyttade ihop med en annan kvinna i Stockholm.
Hon flyttade ihop med den då mycket kända sexologen och psykoterapeuten Maj-Briht Bergström Walan.

Det innebar att Rasmus Nielsen redan som 13-åring började åka på regelbundna besök till Stockholm. Han har genom åren byggt upp nära band till Sverige och dess huvudstad, där hans mamma ligger begravd på Skogskyrkogården.

Fascinationen för mediebranschen gjorde att Rasmus Nielsen gav sig in i journalistiken. Hans avslutningsuppgift på journalisthögskolan var ett tv-program om hur en lag blir till, som renderade honom högsta betyg.
Det var kanske här – långt innan någon kände till begreppet fake news – som hans förkärlek för faktabaserad, icke-politiserande journalistik kom till. Altinget är uppbyggt kring idén om neutral och faktabaserad politisk journalistik, där nyanserna är viktigare än sylvassa vinklar.

Inspirationen till Altinget kom från Rasmus Nielsens äldre bror, Jakob, som i ung ålder hade emigrerat till USA och skapat sig ett namn som en av internets pionjärer med fokus på användarvänlighet.
Storebrodern pekade på några av de faktorer som kom att få stor betydelse för Altinget: Fokusera på små men betalningsvilliga målgrupper. Eller annorlunda uttryckt: Fokusera på nischen snarare än mängden. Och använd mejl för att nå dina kunder.

I dag framstår båda sakerna som banala, när vi alla håller på att dränkas i nyhetsbrev och nischmedierna väller fram. Men för 20 år sen var det framsynt medieutveckling, precis som när Altinget år 2002 införde betalning för nätnyheter ungefär tio år före de flesta konkurrenter.
Därmed inte sagt att Altinget var en pangsuccé från dag ett.

Altinget grundades på lån från bland andra Rasmus Nielsens mamma. Åtminstone ett par gånger kunde Altinget ha lagts ner eller blivit sålt, men varje gång valde Rasmus Nielsen att hålla fast. Också även om det i perioder gick ut över familjen.

Först 2014 började tillväxten ta fart på riktigt. Under de senaste fem åren har koncernen en gång fått ta emot det så kallade Gazelle-priset i Danmark för kraftig tillväxt. Framgången har gett Rasmus Nielsen blodad tand.

I Danmark har Rasmus Nielsen varit väldigt aktiv i branschorganisationen Danske Medier. Där har han lobbat ihärdigt för bättre villkor för nätmedier, när det gäller tillgång till mediestöd och momsbefrielse. På det viset har han varit med att se till att nästa omgång nystartade nischmedier slipper konkurrera med de traditionella papperstidningarna på olika villkor de första 15 åren som Altinget fick göra – en insats han gärna hade kört i repris på den svenska mediemarknaden. Efter flera års investeringar har mediet nu börjat växa på allvar, inte minst efter att Sanna Rayman blev ny chefredaktör 2020. Nästa steg på resan är att starta Altinget i nya länder. 

2017 drog sig Rasmus Nielsen tillbaka från den dagliga ledningen i Danmark och anställde en vd och en chefredaktör, medan han själv fick börja öva sig i att finna ro i posten som styrelseordförande.
Från den positionen försöker han att dels skapa förutsättningar för att utvidga Altinget-konceptet till fler länder, och dels att säkerställa att Altinget överlever i framtiden.

Det första sker med hjälp av fortsatt tillväxt och kontroll av kostnaderna. Den annars så milda och ibland konfliktskygga Rasmus Nielsen har också visat sig vara en sträng ägare, som under några års tid har bytt ut ordentligt bland cheferna.

Det andra – det där med att säkerställa inför framtiden – sker i ett nära samarbete med de två sönerna, Oskar och William, som båda har varit involverade i byggandet av Altinget. Den förste som Altingets (självlärda) annonschef i många år, den andre som (självlärd) programmerare vid sidan av medicinstudierna. I samband med födelsedagen byter bolaget också namn från Rasmus Nielsen Holding till Alrow Media.

Alrow är en hopdragning av de första bokstäverna i Altinget, Rasmus, Oskar och William. Det är nämligen poängen med Altinget: Att kasta ankar in i framtiden. Att hålla ihop familjen. Och att skapa något, som finns kvar när Rasmus Nielsen en dag är borta. Det ligger egentligen inte så mycket mystik i det.