Administrationsbördan hotar vårdens kärnuppdrag

Under de senaste åren har flera debattartiklar kritiserat vårdens ökande fokus på administration. Trots varsel och växande besparingskrav fortsätter den administrativa personalstyrkan att växa.

I en rapport från tankesmedjan Forum för Health Policy (2023) vittnar vårdpersonal om omfattande problem med krångliga system – bland annat dubbeldokumentation, ineffektiv schema- och bokningshantering samt svårigheter att överföra patientdata från journalsystem till kvalitetsregister.

Administrativt tryck och prestationsstyrning

Varför har det blivit på det här sättet? Sjukvårdspersonal har en mycket tung administrativ börda som härstammar ifrån strängare lagstiftning och ökad tillsyn från statliga myndigheter. I stället för att vårda patienter tvingas vårdpersonalen lägga åtskilliga timmar på intyg, brev och annan administration. 

Vi behöver inte mindre kvalitetssäkring, vi behöver smartare processer och mindre pappersarbete.

Medicinska sekreterare pressas att hinna med både diktat, diagnoskodning och åtgärdsregistrering. Och ovanpå det: ett berg av kontrollrutiner för att systemet ska snurra. Och i en tid där vi behöver prioritera skattepengarna till vården på ett bättre sätt kan det vara hårda beslut som bör tas framöver för att säkra och modernisera framtidens sjukvård. 

Sedan 1999 tillämpar Region Stockholm beställar-utförarmodellen – inspirerad av amerikanska begreppet New Public Management. Resultatet? Ett prestationsbaserat ersättningssystem, DRG, där varje diagnos och åtgärd omvandlas till poäng och pengar. För att få betalt måste varje steg registreras, kodas och granskas. Det har skapat en administrativ apparat som i sig kräver ytterligare administratörer.

Frigör tid med hjälp av AI

Det är ett systemfel. Vi har byggt en vårdapparat som är beroende av att anställda matar siffror i stället för att vårda människor. Vi har inte råd att fortsätta på samma upptrampade väg. Om vi inte genomför nödvändiga omställningar, som att reformera det kostsamma administrativa systemet, riskerar vi att underminera själva grunden för välfärdens framtid. 

Det finns alternativ:

• Låt nya AI-program avlasta de medicinska sekreterarna med transkribering och diagnoskodning.
• Schemaläggning kan förenklas genom automatisering.
• Förenkla dataöverföring till kvalitetsregister genom förändrad lagstiftning.  

Vi behöver inte mindre kvalitetssäkring, vi behöver smartare processer och mindre pappersarbete. Vården i Stockholm ska inte minska administration, vi ska frigöra tid genom automatisering.