Utlandssvenskar kan avgöra riksdagsvalet – men få röstar

UTBLICK. Bara runt 30 procent av svenskarna utomlands röstar i riksdagsvalet. Men vid ett jämnt val kan deras röster vara tungan på vågen.

En grupp som ofta glöms bort i diskussionerna om viktiga väljargrupper är utlandssvenskarna. I dag bor cirka 660 000 svenskar utomlands, enligt beräkningar från organisationen Svenskar i världen. Men långt ifrån alla av dessa går till valurnorna.

Vad det beror på är inte helt enkelt att svara på. Men ett argument som lyfts fram är att det är krångligt för utlandssvenskar att rösta. Man får bara står kvar i vallängden i 10 år efter det att man lämnat landet. Därefter måste man själv anmäla om man vill stå med. Om man väl står med i vallängden kan man antingen rösta på en ambassad, ett konsulat, eller via brev. Men vilka regler som gäller känner inte alla till.

– Vi arbetar mycket och gärna med att folk ska rösta mer. Vi har webbsidor och informationskampanjer om hur man ska göra, var man ska rösta och varför man ska rösta, säger Karin Ehnbom-Palmquist, generalsekreterare för Svenskar i världen, till Altinget.

Samtidigt är det ett problem som riksdag och regering också är medvetna om.

– Det görs hela tiden reformer för att underlätta för brevröster från utlandet. Utlandssvenskar är också en grupp som nämns när det gäller e-röstning. Det kanske inte är en generellt bra idé men kan vara en idé för att underlätta för dem som bor i utlandet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare, till Altinget.

Läs även: Så ska utlandssvenskarna rösta mer

Inte i fokus

Partierna har hittills inte heller lagt särskilt mycket fokus på att ragga röster i utlandet. Men det kanske är på väg att ändras.

– Jag tror att de kommer att engagera sig mer i år därför att nu vet man att det finns minst 660 000 svenskar utomlands. Det visste man inte tidigare så den gruppen är ju mer intressant nu, säger Ehnbom-Palmquist.

Samtidigt har det inte varit helt dött på valkampanjfronten tidigare heller. I det senaste riksdagsvalet höll Moderaterna valmöten i bland annat Oslo, London, Paris och Costa del Sol. Feministiskt initiativ anordnade tepartyn i London och Sverigedemokraterna träffade utlandssvenskar i både Norge och USA. Men att den typen av möten skulle ge stor effekt tror inte Henrik Ekengren Oscarsson.

– Jag tror att det har ganska liten effekt. Det finns en del partier gör den typen av insatser men det är svårt att nå dem. Det är en väldigt brokig grupp, säger han.

 

Läs hela artikeln på Altinget Rikspolitik. Teckna fritt provabonnemang här

Forrige artikel Kilometerskatten fortfarande vid liv Næste artikel Lövin: Lövin: "Klimatfrågan handlar om ett hållbart liv"