Partierna går mot val med pressade finanser

EKONOMI. Partierna har svårt att öka intäkterna. Samtidigt blir det dyrare för partierna att driva verksamhet. Offentliga bidrag och stöd från riksdagen blir allt viktigare och partierna anklagar varandra för tvivelaktiga intäkter.

Foto: Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen
Ola Hjalmarsson

Under sommaren har partierna lämnat in sin årsredovisningar och gjort den numera obligatoriska redovisningen av varifrån intäkterna kommer. Denna redovisning ska lämnas till till Kammarkollegiet. Alinget har tagit temperaturen på partiernas ekonomi. För den som vill att partierna ska ha medel för att kunna ta ut de demokratiska svängarna ordentligt är det dyster läsning. Förra året hade riksdagspartierna intäkter på sammanlagt 630 miljoner kronor. Intäkterna speglar ganska väl valresultatet. Störst är Socialdemokraterna med drygt 200 miljoner i intäkter till moderpartiet. Moderaterna hade 150 miljoner. Skralast är det för Kristdemokraterna som endast drog in 30 miljoner kronor förra året.

Centern är undantaget

Merparten av pengarna kommer från offentliga bidrag. Det gäller för alla partier utom Centerpartiet. Centerpartiets största intäktskälla är i stället avkastningen på finansiella tillgångar. Partiet sålde för tolv år sedan flera dagstidningar. Avkastningen på de pengarna lever man gott på.

Förutom Centerpartiet har övriga partier mer eller mindre pressade finanser. Samtidigt kostar en valrörelse väldigt mycket. När politiken hamnar i lägen, som det har varit vid ett par tillfällen under denna mandatperiod, att politikerna har börjat diskutera nyval ställs frågan på sin spets. Har alla partier råd med en extra valrörelse?

Många har ifrågasatt om Kristdemokraternas ekonomi skulle mäkta med en valrörelse när det såg ut som att det skulle bli ett extraval i mars år 2015. Kristdemokraterna diskuterade öppet partiets dåliga ekonomi.

Ett år senare, år 2016, kände sig Liberalerna nödgade att hitta en budgetlösning för partiets landsmöte. Det skulle inrymmas i riksdagens gamla kammarsalar. Riksdagsförvaltningen blev lagom glad över förslaget. Man menade att riksdagens lokaler inte var avsedda för det strikt partiinterna arbetet. Ett tag stod också partiet utan lokaler inför partiets viktigaste forum. Men Riksdagsförvaltningen ändrade sig och tillät Liberalerna att ha mötet i det gamla riksdagshuset.

Mer stöd i riksdagen

Det är ett steg i utvecklingen där partiarbetet allt mer flutit samman med riksdagsarbetet. Det märker inte minst journalisterna. Partimedarbetare som tidigare satt ute på partihögkvarteren har flyttat in i riksdagens lokaler. Pressträffar med anledning av olika partiutspel var tidigare ofta på partihögkvarteren. Nu har de i stor utsträckning flyttat till riksdagens presscenter.

Roger Berzell, kassör för Socialdemokraterna anser att partierna i Sverige har så dålig ekonomi att de inte har råd att fullt ut fullgöra sina demokratiska skyldigheter. Men han skyller inte på omvärldsfaktorer, som minskade medlemmar eller svårigheter att få pengar från annat sätt än genom det offentliga. Det är partierna som måste bli bättre på att hushålla.

– Partierna måste bli mer återhållsamma så att det finns pengar att ta av, säger Berzell till Altinget.

Roger Berzell ser en bidragande orsak till att pengarna tryter för partierna att det blivit fritt fram med politisk tevereklam. Tevereklam är ett dyrt sätt att kommunicera.

Lotterier i hård konkurrens

Förutom de offentliga bidragen har partierna olika sätt att dra in pengar. Socialdemokraterna får 36 miljoner kronor från lotterier. Det är en bransch med hård konkurrens och för tio år sedan tjänande partiet 50 miljoner på lotterier. Men Berzell tycker trots allt att den verksamheten går bra.

– Våra lotterier står sig väl i konkurrensen.

Det ser ganska mörkt ut för partierna att hitta alternativa intäktskällor. I Sverige får som sagt partierna sin största del av intäkterna från offentliga bidrag. I andra länder är donationer från privatpersoner mycket större.

– Viljan att skänka pengar till partier är inte stor i Sverige. Man tycker att det är det offentliga som ska sköta det, säger Roger Berzell.

Se grafiken över partiernas inkomstkällor och läsa hela artikeln?
Teckna en gratis provprenumeration

 

Nämnda personer

Ewa Thalén Finné

Ledamot i valprövningsnämnden
Beskattningsrätt (Stockholms uni., 1982), juridisk översiktskurs (Lunds uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00