Debatt

Reumatikerförbundet: Riktlinjerna för reumatikers rehabilitering följs inte

Många personer med reumatisk sjukdom uppger att de inte har fått någon rehabilitering alls de senaste fem åren. Det visar Reumatikerförbundets nya enkätundersökning, skriver Lotta Håkansson, förbundsordförande.

Varje region behöver ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns, skriver debattören.
Varje region behöver ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns, skriver debattören. Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under våren har Reumatikerförbundet genomfört en nationell medlemsenkät om tillgången till rehabilitering för människor med reumatiska sjukdomar. Sjukdomarna ingår i gruppen ”rörelseorganens sjukdomar” som orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården.

Hälsoplanen uppdateras inte

Med över 2 700 svar från hela landet ger enkäten en bild av hur rehabiliteringen för reumatiker ser ut i Sverige. Flertalet av de som svarat har en aktiv sjukdom som påtagligt påverkar deras liv. De har haft sin diagnos relativt länge och bör därför i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer vara välinformerade om sin sjukdom och ha en skriftlig hälsoplan.

Enligt årets undersökning är det dock få respondenter (16 procent) som svarar ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem. 2018 svarade 28 procent ja på samma fråga. Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt. 

När respondenterna får precisera vilka effekter rehab ger dem svarar:

  • 70 procent att rehabiliteringen gör att de klarar av vardagen bättre (44 procent stämmer bra och 26 procent stämmer delvis).
  • 54 procent anser att den förbättrar deras arbetsförmåga (31 procent stämmer bra, 23 procent stämmer delvis).
  • 72 procent säger att de kan vara mer fysiskt aktiva (43 procent stämmer bra, 33 procent stämmer delvis).
  • Åtta procent svarar att de får mindre ont (35 procent stämmer bra, 33 procent stämmer delvis). 54 procent får minskad sjukdomsaktivitet (24 procent stämmer bra och 30 procent stämmer delvis).

Ge fler tillgång till rehabilitering 

Majoriteten anser alltså att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det ännu mer sorgligt att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren. Hela 60 procent svarar nej på frågan och 40 procent svarar ja. På den direkta frågan i enkäten ”När fick du senast rehabilitering?” svarar 27 procent att de aldrig fått rehabilitering och 28 procent att det är längre än fem år sedan de fick rehabilitering.

Nu gäller det bara att riktlinjerna också kommer på plats – och följs.

Reumatikerförbundet är positivt till att riksdagen i mitten av mars uppmanade regeringen att införa nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Detta är något som vi har verkat för i många år. Nu gäller det bara att riktlinjerna också kommer på plats – och följs. Men nationella riktlinjer räcker inte. Vi vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). I juni 2020 fanns det bara i 85 av landets 290 kommuner enligt Socialstyrelsen. Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.

Med tillgång till rehabilitering kan människor må bättre, vara aktiva, arbeta och bidra till samhällets bästa. Låt fler få möjlighet till det.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget