Rapport: Pandemin slog extra hårt mot kulturarbetare

En ny rapport från Myndigheteten för kulturanalys (Kulturanalys) visar att svenskt kulturliv drabbats hårt av coronapandemin.

En punkterad sektor

Myndigheten konstaterar att konsekvenserna hänger ihop med restriktionerna som förhindrat både utövare och besökare att delta i kulturlivet.

– De konsekvenser vi sett och beskriver i rapporten bekräftar den bild vi hade innan av hur kulturområdet drabbats av coronapandemin, säger Hanna Borgblad, utredare på Kulturanalys, till Altinget.

Den minskade kulturverksamheten har i sin tur lett till minskade inkomster för kulturverksamheter och kulturskapare, samt att kulturarbetsmarknaden blivit lidande.

Sysselsättningen

Myndighetens översyn visar att sysselsättningen inom kultursektorn har drabbats extra hårt jämfört med övriga sektorer.

– Nu har vi fått kvalitetssäkrad data som kan bekräfta hur stora de ekonomiska konsekvenserna för kulturverksamheter och kulturutövare verkligen varit. Antalet anställda har minskat drastiskt under pandemin jämfört med arbetsmarknaden som helhet, säger Hanna Borgblad.

Återstartsutredningen blir nu ett strategiskt viktigt verktyg och en bra utgångspunkt i den återstart av Sveriges kulturliv...

Amanda Lind (MP)
Kultur- och demokratiminister.

Framför allt har personer som inte haft fasta anställningar eller kontrakt drabbats, däribland många egenföretagare med enskilda firmor.

– Likaså visar data hur mycket kulturvanorna förändrats och i hur stor utsträckning kulturarbetsmarknaden påverkats, säger hon.

De är värst drabbade

I rapporten finns även en kartläggning av vilka statliga, regionala och kommunala insatser som gjorts för att stödja kulturlivet. Insatserna består främst av ekonomiskt, kunskapsinriktade och utbudsfrämjande insatser.

Hur väl har de olika insatserna anpassats till kulturområdets behov?

– De tidigaste krisstöden som kom snabbt inriktade sig främst på inkomst- och intäktsbortfall och hjälpte många. Framför allt personer med anställningar och kontrakt.

Rapporten visar att kulturverksamhet i privat och ideell regi har drabbats hårdast av uteblivna intäkter.

– Gradvis har stöden anpassats och de stöd till exempelvis personer med enskild firma som kom senare gjorde att fler blev träffade, säger hon.

Återstartsutredningen och kulturpolitiska mål

Förra veckan presenterades så Återstartsutredningen, som förutom att ge förslag på hur kulturlivet ska återhämta sig, även haft en kulturpolitisk ambition att ”identifiera strukturella problem inom kultursektorn som synliggjorts till följd av pandemin.”

– Återstartsutredningen blir nu ett strategiskt viktigt verktyg och en bra utgångspunkt i den återstart av Sveriges kulturliv som vi står inför, sa kultur- och demokratiminister Amanda Lind, vid en pressträff.

Hur har coronapandemin påverkat kulturens möjlighet att uppnå de kulturpolitiska målen?

– Det är svårt att nu bedöma effekterna av pandemin på längre sikt, men vi befarar att det skapats en negativ utveckling i förhållande till de kulturpolitiska målen, säger Hanna Borgblad.

– Kulturlivet har ju delvis eller helt varit nedstängt vilket självklart har påverkat de politiska målen om delaktighet. Likaså självständighetsmålet har påverkats av det svåra ekonomiska läget för kulturutövarna.