Odenberg avfärdar krav på fossilfri effektreserv

EL. Oljekraftverket i Karlshamn är en utmärkt reservkraft, men blir oundvikligen ett politiskt slagträ i energidebatten, enligt Svenska kraftnäts tidigare gd Mikael Odenberg.

"Man försöker ju från olika håll ge bilden av att på grund av Ringhals stängning så kokar vi nu olja så att det sprutar ut koldioxid i atmosfären."

Kraftverket i Karlshamn ägs av Uniper. Det har fungerat som reservkraftverk sedan början av 1980-talet.
Kraftverket i Karlshamn ägs av Uniper. Det har fungerat som reservkraftverk sedan början av 1980-talet.Foto: Zygimantus / Wikimedia
Johanna Alskog

När Svenska kraftnät bunkrar el inför kalla vinterdagar, genom att upphandla en så kallad effektreserv, ska det vara förnybar elproduktion – om det går. Det är innebörden av den ändring i en förordning som regeringen beslutade om år 2016.

I själva verket har ingenting förändrats, utan det har fortsatt vara oljeeldade kraftverk som utgör den reservkraft som ska rycka in när det krävs för att hålla landet igång. Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet, anser att det är en skandal att reservkraften som upphandlas fortfarande inte är fossilfri.

– Om vi i Miljöpartiet hade fått bestämma helt och hållet hade man tvingat fram en miljövänlig effektreserv. Till en början skulle det innebära att det var till ett högre pris, säger Lorentz Tovatt till Altinget.

Han är medveten om att det inte är lätt att upphandla fossilfri reservkraft i dagsläget, men anser ändå att det är ett nödvändigt steg.

Karlshamn är en väldigt användbar resurs.

Svenska kraftnäts tidigare generaldirektör Mikael Odenberg

– Vi ska inte ha ha fossil elproduktion alls, utan effektreserven ska bestå av biogas eller bioolja.

Odenberg: En icke-fråga

Mikael Odenberg är tidigare generaldirektör på Svenska kraftnät. Han var från början kritisk till regeringens ansatser att ställa miljökrav på effektreserven och kallade det då år 2016 för "en skendebatt". I dag kallar han det för "en icke-fråga" och ser ingen poäng med Miljöpartiets förslag om en strikt fossilfri effektreserv.

– Det vore dumt. Karlshamn är en resurs. Den totala drifttiden är extremt kort, säger Mikael Odenberg och syftar på oljekraftverket i Karlshamn som är den effektreserv som upphandlats för vintrarna 2020-2025.

Regeringens försök år 2016 att ställa miljökrav på effektreserven blev ett väntat slag i luften, enligt Odenberg.

– Det finns inte källor som kunde leva upp till det. Det måste vara något som på order kan ge ett tillskott av el till systemet. Det är inte så lätt, säger han.

"Ett politiskt slagträ" 

Mikael Odenberg suckar över dramatiken kring att Karlshamn nu står i startgroparna för att producera el. Han konstaterar att en oljeledad effektreserv oundvikligen blir ett politiskt slagträ i energidebatten.

– Man försöker ju från olika håll ge bilden av att på grund av Ringhals stängning så kokar vi nu olja så att det sprutar ut koldioxid i atmosfären, säger han och fortsätter:

– Det är en konstig politisk debatt överhuvudtaget. Alla som vet något vet att det i praktiken inte var möjligt att driva Ringhals 1 och 2 vidare, utan att det skulle kräva jätteinvesteringar.

M: Öppna för tuffare miljökrav

Lars Hjälmered är Moderaternas energipolitiska talesperson. Han är öppen för att skärpa miljökraven på effektreserven, även om han inte ger frågan samma betydelse som MP:s Lorentz Tovatt.

– Jag tycker absolut man kan titta på om man kan ha tuffare miljökrav. Det är en mindre fråga, men den är symbolisk, säger han.

Nuvarande lag för effektreserven sträcker sig fram till år 2025. Tanken har länge varit att den ska avvecklas till förmån för marknadslösningar. Lars Hjälmered anser dock att effektreserven fortsatt bör finnas kvar.

– Just nu ser jag ingen anledning att avveckla den, säger han och hänvisar till Svenska kraftnäts rapporter om att marginalen i elsystemet minskar.

Altinget har sökt energiminister Anders Ygeman (S) angående regeringens framtida planer för effektreserven, efter år 2025, men utan framgång.

Nämnda personer

Anders Ygeman

Tidigare integrations- och migrationsminister (S), före detta energi- och digitaliseringsminister, inrikesminister
Studier i kriminologi (Stockholms uni.)

Ibrahim Baylan

Tidigare näringsminister (S)
pol. mag. (Umeå universitet, 1999)

Lars Hjälmered

Statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Civilingenjör i maskinteknik (Chalmers, 2003)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00