FHM:s krisorganisation krisade – försvaret fick rycka ut

TESTPROBLEM. Oklara besked från regeringen och en bekymmerslös inställning hos Folkhälsomyndigheten kring den egna beredskapen var några faktorer som försenade den svenska coronatestningen. Samtidigt fick Försvarsmakten tidigt bistå Folkhälsomyndigheten med ökad analyskapacitet.

– Vi såg en potentiell fara i att det bara fanns en förmåga, säger Erik Salaneck, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset och smittskyddsrådgivare till Försvarsmakten.

Marie Morell, ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR under regeringens pressträff om coronatestning i juni i år. 
Marie Morell, ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR under regeringens pressträff om coronatestning i juni i år. Foto: Claudio Bresciani/TT

Av: Monica Kleja

När Folkhälsomyndigheten den 4 februari svarade på en MSB-enkät om konsekvenserna av ett större virusutbrott för smittskyddsberedskapen, såg Folkhälsomyndigheten inga risker ifråga om försörjning av kritiska varor eller tjänster utifrån det potentiella scenario med ökad spridning i Sverige som MSB beskrev. Det visar dokument som journalisten och bloggaren Mats Engström begärt ut och som Aftonbladet sedermera rapporterat om.

Även Altinget har tagit del av Folkhälsomyndighetens svar till MSB. Myndigheten är van, skriver FHM, ”att hantera utbrott och leda landets smittskydd och med många drabbade i Sverige”. Detta om utvecklingen en vecka framåt. Men man såg heller inga risker på lång sikt. Även på tre till sex månader framåt ansågs läget vara gott.

Man skrev: ”Folkhälsomyndigheten krisorganisation är hållbar över sikt eftersom vi har stor kapacitet att hämta från ordinarie linje”.

När alla sprang runt som yra höns kände vi att vi till slut behövde använda en beprövad ansvarsmodell.

Marie Morell (M), ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.

I själva verket behövde Folkhälsomyndigheten redan i januari Försvarsmaktens hjälp att sätta upp ökad analyskapacitet för Covid-19-prover.

Samtidigt i Uppsala

Vid Totalförsvarets skyddscentrum och infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala insåg man då att det fanns behov av att sätta upp ökad analyskapacitet för covid-19-prover. Det senare eftersom det vid denna tid bara fanns ett enda laboratorium i landet som kunde sekvensera Sarscov-2-viruset. Nämligen Folkhälsomyndighetens eget labb.

– Vi kunde inte skicka våra prover på misstänkta patienter till vårt sjukhuslabb, utan var tvungna att skicka dem till Folkhälsomyndigheten i Solna. Så vi såg en potentiell fara i att det bara fanns en förmåga. Vi visste ju inte var i landet viruset kunde dyka upp, säger Erik Salaneck, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset som har ett avtal om smittskyddsrådgivning med Försvarsmakten.

Den snabba lösningen blev en beredskapsövning, som innebar att ett mobilt labb med PCR-apparatur som används i analysen av Covid-19-infektion, flyttades från Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå till Ärna flygplats i Uppsala. Labbet var på plats i början av februari. Syftet var att testa logistik och analysteknik, enligt Erik Salaneck.

Läs hela artikeln på Altinget Rikspolitik med SKR:s och MSB:s syn på turerna kring smittspårning och tester.

Nämnda personer

Anders Tegnell

Senior expert Folkhälsomyndigheten
Läkarexamen (Lunds uni., 1985), fil. dr infektionssjukdomar (Linköpings uni., 2003)

Marie Morell

Regionstyrelsens ordförande (M) Region Östergötland, vice ordförande (M) SKR:s sjukvårdsdelegation
Studier i statsvetenskap, sociologi och företagsekonom (Linköpings uni., 1996)

Svante Werger

Rådgivare på gd:s kansli, MSB
Fil.kand i statsvetenskap (Lunds uni. 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00