Tufft år väntar för Löfven

KOMMENTAR. Vid årsskiftet trädde flera lagändringar sprungna ur januariavtalet i kraft. Men flera svårknäckta nötter återstår för januaripartierna. Den svårlösta uppgiften hamnar i första hand på Stefan Löfven.

Efter en rekordlång regeringsbildning var det till slut januariavtalet som blev lösningen. Nu har de första lagarna sprungna ur avtalet trätt i kraft.

Bland lagändringarna finns den slopade värnskatten och ett sänkt kapitalkrav för privata aktiebolag.

Hot på horisonten

Samtidigt är de genomförda lagändringarna bara en bråkdel av det som ska genomföras under mandatperioden. De riktigt svårknäckta nötterna återstår.

Oppositionen mobiliserar samtidigt som det har börjat gnissla inbördes mellan januaripartierna. Det blir i slutändan statsminister Stefan Löfvens (S) tuffa uppgift att lösa.

Läs hela artikeln på Altinget Rikspolitik. I artikeln presenteras fler lagändringar sprungna ur januariavtalet. Samtidigt beskrivs de problem som finns för januaripartierna, både internt och från oppositionen. 

Forrige artikel Skolpolitiken på partistämmorna: Dött lopp fram till 2022 Skolpolitiken på partistämmorna: Dött lopp fram till 2022
Överblick: Bombvåg över Sverige men trygg är man i Hammarö kommun

Överblick: Bombvåg över Sverige men trygg är man i Hammarö kommun

ÖVERBLICK. I dag röstar riksdagen om man ska bromsa nedläggningen av Ringhals och ministrar och aktivister talar om hedersförtryck på Fadimedagarna. Flera explosioner i bostadsområden de senaste dagarna skakar Sverige och inrikesminister Mikael Damberg (S) vill slå tillbaka.

Opinionsskräck för januaripartierna

Opinionsskräck för januaripartierna

PROBLEM. Januariavtalet har fyllt ett år. Samtidigt kommer en sammanställning av opinionsmätningar som visar att SD är största parti och att M, KD, SD skulle få en egen majoritet om det vore val i dag.

Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

DEBATT. Ett etableringsstopp för konfessionella skolor riskerar att leda till diskriminering och extremism. Att förbjuda en hel kategori skolor baserat på enskilda problem är dessutom varken rättssäkert eller genomförbart, skriver Ulla Hamilton.