Anders Borg: "Är mycket skeptisk till regeringens politik"

Den senaste tiden har diskussionen om ett avskaffat överskottsmål åter kommit upp på den politiska dagordningen. En av förespråkarna för att ersätta överskottsmålet med ett balansmål är finansminister Magdalena Andersson (S). Men hennes företrädare på posten, Anders Borg tror inte att det är en bra idé. 

– Även om det går bra just nu tycker jag att man ska vara försiktig. Sådana frågor tycker jag man gott och väl kan grunna på rätt länge innan man ändrar sig, säger Anders Borg till Altinget. 

Statsskulden 

Dagens finanspolitiska ramverk reviderades så sent som i fjol och började gälla vid årsskiftet. Ramverket innehåller dels ett överskottsmål på en tredjedelsprocent av BNP över en konjunkturcykel, dels att statsskulden ska ha ett skuldankare på 35 procent i relation till BNP. Det är ett riktvärde, skulden ska helst ligga däromkring och varken vara för hög eller för låg.  

I dag visar regeringens beräkningar att statsskulden kommer att minska till 30 procent år 2022. Men det är ingen fara på taket enligt Anders Borg. 

Det har aldrig funnits ett land som fått problem för att det har för låg statsskuld.

Anders Borg
Tidigare finansminister

– Det har aldrig funnits ett land som fått problem för att det har för låg statsskuld, säger han. 

Skeptisk till regeringen 

Om överskottsmålet skulle slopas frigörs ett utrymme för regeringen som den kan spendera. Det är delvis det som oroar den förre finansministern Borg. 

– Nyckelfrågan är vad man skulle göra med det utrymme som skapas och jag är mycket skeptisk till inriktningen på den nuvarande regeringens politik. Jag tycker inte att man gör tillräckligt för att sänka skatterna. Jag tycker inte att man investerar tillräckligt mycket i utbildning. Så jag tror inte att det är bra att nu öka på kranarna, säger han. 

Nej till expansiv finanspolitik  

Det råder delade meningar om hur expansiv finanspolitik regeringen ska föra i dagsläget. Ett av argumenten från de som tycker att regeringen måste satsa mer är behovet av infrastruktursatsningar. Men det argumentet håller inte enligt Borg. 

– Sverige kan säkert behöva mer investeringar i infrastruktur, inte minst social infrastruktur men det finns ju många som är beredda att bidra med utan att man för den skull behöver dra upp skuldsättningen. 

Läs hela artikeln på Altinget Rikspolitik. Teckna gratis provabonnemang här.