"Nya kraftvärmeskatter hotar storstädernas utveckling"

Pernilla Winnhed
Vd, Energiföretagen Sverige
Anders Egelrud
Vd, Stockholm Exergi
Alf Engqvist
Vd, Göteborg Energi
Marc Hoffmann
Vd, Eon Sverige

Sveriges storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö växer så det knakar. Behovet av nya bostäder är stort och det finns omfattande planer för nya bostadsområden. För att minska utsläppen från transporter behöver kollektivtrafiken byggas ut kraftigt och invånarnas övergång till klimatsnåla, el- eller biodrivna fordon underlättas. Städerna vill även locka till sig nya företag, som ger arbetstillfällen till kommunens invånare och välbehövliga skatteintäkter.

Det kräver en säker och ökande tillgång till el, vilket är något som det blir allt tydligare att vi inte kan ta för givet. Den främsta orsaken är att städerna har slagit i taket för hur mycket el som kan tas ut från det nationella stamnätet. Förstärkningar av nätkapaciteten planeras men det dröjer många år innan de finns på plats, i Stockholm först omkring år 2030. När det inte går att få in el från det nationella stamnätet blir den lokala elproduktionen avgörande för städernas möjlighet att växa och samtidigt bidra till klimatomställningen.

Kraftvärmen i storstäderna

I Stockholm, Göteborg och Malmö produceras en stor del av eleffektbehovet med kraftvärme. I kraftvärmeverken görs el och fjärrvärme samtidigt, vilket är betydligt mer energieffektivt än om man gör el och värme var för sig. Fjärrvärmen är leveranssäker och minskar behovet av el för uppvärmning. Kraftvärmen producerar el lokalt, oberoende av väder. Den är en viktig del av krisberedskapen och bidrar till att undvika eleffektbrist. Det är särskilt viktigt kalla vinterdagar.

Den gröna skatteväxlingen måste mätas i minskade ton koldioxidutsläpp, inte i omflyttade miljarder kronor.

Regeringen har den senaste tiden presenterat en rad skatter på kraftvärmen som sammantaget ökar både risken för effektbrist och koldioxidutsläppen. Det handlar om en avfallsförbränningsskatt, en tredubbling av energiskatten och en åttadubbling av koldioxidskatten för fossila bränslen för kraftvärme inom EU ETS (EU:s utsläppshandelssystem). Anläggningarna betalar alltså för sina fossila utsläpp inom EU ETS, så incitamenten att minska de fossila utsläppen är redan stora.

En stor del av kraftvärmen är förnybar men det finns kvar en mindre andel fossil produktion. I Malmö Heleneholmsverket och i Göteborg Rya kraftvärmeverk, som båda drivs med gas. I Stockholm Värtaverket, där kol står för en tiondel av effektbehovet. Det är naturligtvis inte bra – det fossila måste fasas ut. Vi har därför ambitiösa utfasnings- och omställningsplaner, med målet att vara fossilbränslefria snarast möjligt. I Stockholm innebär det år 2022, i Göteborg år 2030 och i Malmö år 2025.

Investeringar kräver ekonomi

Ytterligare skatter på kraftvärmen gör inte att omställningen går snabbare. Omställningen är beroende av tillståndsprocesser, bygglov och de ledtider som finns i dessa omfattande byggprojekt. Skatten på avfallsförbränning ökar drastiskt driftskostnaderna och innebär att staten får pengarna som företagen själva behöver för att investera i omställningen till förnybart.

Konsekvensen av de andra skatterna blir att skatteintäkterna sjunker eftersom körordningen ändras, så att fossila bränslen inte används här, och mängden lokalt producerad el minskar. Nya biokraftvärmeverk innebär investeringar i mångmiljardklassen, och förutsättningarna för att våga fatta dessa långsiktiga investeringsbeslut minskar när ekonomin krymper.

Ger ökade utsläpp

Det ser mörkt ut för kraftvärmen och vi är djupt oroade. Förslagen hotar den viktiga tillväxten i storstadsregionerna genom att de kommer att förvärra den redan akuta effektbristen och riskera både bostadsbyggande och företagsetableringar. Eftersom skatterna leder till att vi får producera el och värme separat, istället för i effektiva kraftvärmeanläggningar, och att importen måste öka för att kompensera för den minskade elproduktionen, kommer koldioxidutsläppen öka, om än inte i Sverige. För bara Stockholm och Göteborg handlar det om en ökning på cirka 100 000 ton per år. Den gröna skatteväxlingen måste mätas i minskade ton koldioxidutsläpp, inte i omflyttade miljarder kronor.

Vi uppmanar regeringen att se över helheten för hur förslagen påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft, och vi bidrar gärna i dialogen. För det behövs omgående sammanhållna förslag på hur kraftvärmen kan räddas, både på kort och lång sikt.