Planer på obligatoriskt gymnasium tonas ned

UTBILDNING. De tidigare kraven på obligatoriskt gymnasium för alla elever under 18 år och obligatorisk högskolebehörighet för alla gymnasieutbildningar är borta när Aida Hadzialic (S) tillsätter den stora gymnasieutredningen.

”Alla ungdomar under 18 år ska genomgå en gymnasieutbildning. Alla gymnasieutbildningar ska ha en bred, gemensam kunskapsbas, innehålla minst ett estetiskt ämne och ge behörighet till högre utbildning”, stod det i regeringsförklaringen.

Men när gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic presenterar direktiven till den omfattande gymnasieutredningen är kraven nedtonade.

Diskussioner med oppositionen 

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har sagt att de är emot obligatorisk gymnasium och obligatorisk högskolebehörighet. Inför tillsättandet av utredningen har Aida Hadzialic diskuterat med de andra partierna. Men hon anser inte att direktiven är ett resultat av förhandlingar med oppositionen.  

– Nej, det beror inte på förhandling. Vi själva utgår från ambitionen att det finns flera vägar att nå målet. Det viktiga är att investera i lärarna. Det är kärnan i regeringens politik, säger Aida Hadzialic, till Altinget.

Ängmo leder utredningen

Skolverkets överdirektör Helen Ängmo ska leda utredningen. Hon menar att mandaten till henne är öppna. När det gäller frågorna om obligatoriskt gymnasium och obligatorisk högskolebehörighet kan utredningen ändå komma att föreslå detta

– Det går inte att utesluta, säger hon.

Och det är fortfarande regeringens målsättning att alla nationella program ska ge en grundläggande behörig till högskolan.

Gymnasiet avgörande för jobb

Grundorsaken till att Aida Hadzialic tillsätter utredningen är att fullföljd gymnasieutbildning är avgörande på arbetsmarknaden.

– Det är nästan en förutsättning för att få jobb, säger hon.

Därmed blir det avgörande att få till ett trendbrott bland landets unga så att fler fullföljer gymnasiet.

Men det är en grannlaga uppgift medger regeringen.

”Det kommer samtidigt att krävas stora insatser för att alla ska kunna slutföra en utbildning i gymnasieskolan. Av samtliga elever som påbörjade en sådan utbildning 2011 fick drygt 63 procent en gymnasieexamen och drygt 7 procent ett studiebevis inom tre år, dvs. genomströmningen var sammantaget 71 procent”, skriver regeringen i direktiven.

Ett led i detta arbete för utredaren blir att kartlägga vad det är som kännetecknar elever som fullföljer respektive hoppar av från gymnasiet.  

Yrkesprogrammen stort problem

Aida Hadzialic ser också med oro på utvecklingen att allt färre söker sig till yrkesprogrammen på gymnasiet. Andelen gymnasielever på dessa program i årskurs 1 var 27 procent enligt preliminära uppgifter från Skolverket. För tio år sedan var det över 35 procent.

Regeringen tror att en bidragande orsak kan vara att det ställs högre krav för behörighet till ett högskoleförberedande program än till ett yrkesprogram. Helen Ängmo ska därför se vilka ändringar som kan behöva göras på detta område.

Ett löfte från regeringen är att alla nationella program ska innehålla ett estetiskt ämne. Här ska Helen Ängmo föreslå förändringar i timplaner för att detta ska kunna genomföras.

Regeringen anser också att de teoretiska utbildningarna är för anpassade till efterföljande högskoleutbildning och att det inte är optimalt för de som väljer att jobba efter gymnasiet.

”Det finns därför anledning att utveckla utbudet av gymnasial yrkesutbildning så att den kan utgöra ett intressant studiealternativ för ungdomar som i dag väljer ett högskoleförberedande program”, skriver regeringen i direktivet.

Lastbilskörkort kan ingå

En detalj i utredningsarbete är att överväga om de som läser bygg- och anläggning ska kunna få den kunskap som krävs för att kunna ta ett körkort för tung lastbil (C-kort). Det är ett önskemål från branschen.

Helen Ängmo ska vara klar med utredningen senast den 30 juni 2016.  

Forrige artikel Fler reformer om fjärrundervisning på gång Næste artikel Åkesson kan bli av med sjukpengar från riksdagen Åkesson kan bli av med sjukpengar från riksdagen