Sverige behöver stärkt skydd mot terrorism med spaning, straff och kameror
Återigen har Europa utsatts för ett fasansfullt terrordåd. Denna gång med en närmast ofattbar grymhet som berövade barn och unga deras liv och framtid. Attacken i Manchester, det grymma terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och en lång rad andra är inte enstaka händelser, utan återkommande attentat som vi ser över hela Europa. Det är attacker mot hela vårt samhälle. Samtidigt som vi ska känna vrede mot dem som ger sig på vårt sätt att leva ska vi också vara fast beslutna att aldrig låta dem vinna. Därför måste vi stärka Sveriges skydd mot terrorism. Det skriver Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask i Expressen debatt.
Flera delar behövs för att skydda vårt fria samhälle. Framför allt krävs en synlig och närvarande polis. Sverige behöver minst 5 000 fler poliser, så snart som möjligt. Och de behöver bättre förutsättningar att göra sitt jobb, både med högre lön och bättre villkor för att vilja stanna kvar i yrket, inte minst det tuffa jobbet i yttre tjänst. För att bättre spåra och bekämpa den som planerar och vill utföra terrordåd måste Säkerhetspolisen ges nödvändiga verktyg. I Moderaternas vårbudget stärker vi polisens nationella insatsstyrka, FRA och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten genom ökade resurser.
Den som vill slå mot Sverige ska också förvänta sig att Sverige slår hårt tillbaka. Så är det inte i dag. Sverige ligger i underkant i Norden när det gäller straff för brott med terrorkoppling.
I dag är det är samma straff för den som till exempel finansierar eller rekryterar terrorister som det är för stölder eller bedrägeri. Det är orimligt. Straffen för brott med terrorkoppling måste därför skärpas väsentligt.
Det finns också relativt enkla medel som kan bidra till att upptäcka och ingripa mot terrorismen och öka tryggheten för alla.
I nära anslutning till terroristattacken i april i Stockholm kunde övervakningsbilder från tunnelbanan på den misstänkte gärningsmannen offentliggöras. Strax därefter greps han. Bilderna gjorde det möjligt att snabbt komma vidare i utredningen.
Samtidigt är dagens regelverk för kameraövervakning för begränsat. Det gäller inte minst den kameraövervakning som bedrivs av polisen. Polisen måste i dag – precis som alla andra – i regel vända sig till länsstyrelsen för att få tillstånd till kameraövervakning. Om tillstånd beviljas kan beslutet överklagas av Datainspektionen. Då väntar en ny process i domstol. Detta leder till utdragna rättsliga processer.
Polisen bör i stället själva, utifrån reglering i lag, få avgöra om kameror ska få sättas upp på särskilt brottsutsatta och strategiskt viktiga platser. Motsvarande gäller redan i bland annat Norge, Danmark och Finland. Det här skulle innebära att förfarandet för polisen både blir betydligt enklare och snabbare än i dag.
Mer kameraövervakning med fler kameror kan bidra till ökad trygghet och samtidigt underlätta uppklarningen av brott. Samtidigt kommer också frågan – begränsar detta inte den personliga integriteten? Vi moderater menar att den största integritetskränkningen är att bli utsatt för brott, våldsbejakande extremism och terrorism. Det är när vi säkrar tryggheten, som vi också i handling värnar friheten. Sverige ska ha en trygghet att lita på.
Anna Kinberg Batra (M), partiledare
Beatrice Ask (M), ordförande i justitieutskottet
Läs artikeln i Expressen här: http://www.expressen.se/debatt/dags-att-polisen-sjalv-far-besluta-om-kameraovervakning/
