Därför behöver Sverige en egen ambitiös klimatpolitik

EU-val. Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Kinas export av grön teknik. Presidentval i USA.

Detta och mycket mer kommer att påverka den europeiska klimatpolitiken de kommande åren. Besluten i ”Fit-for-55”-paketet är inte skrivna i sten.

Klimattull kan hänga löst

Om ”klimattullen” CBAM blir svår att genomföra som planerat på grund av handelskonflikter med USA och andra länder, kan utfasningen av fria utsläppsrätter för energiintensiv industri dröja längre än planerat. Att stålföretag, cementbolag med flera ska betala mer för sina utsläpp är nämligen villkorat med att klimattullen genomförs.

Klimatneutralitet är svårt att genomföra i en enda del av världen, men Europa kan driva på.

Detta blir särskilt aktuellt om Donald Trump vinner presidentvalet i USA och startar ett handelskrig med Europa. Dessutom hörs klagomål från europeiska företag att CBAM inte tar tillräcklig hänsyn till deras export. Nu pågår en testperiod, det slutliga systemet ska EU utforma nästa år. En försvagning skulle vara negativ för svenska innovativa företag som Hybrit och H2 Green Steel, vars lönsamhet beror på priset på utsläppsrätter.

Populism kan sänka regeringars handlingskraft

När det gäller byggnader och transporter kan stödet för populistiska partier minska regeringars politisk vilja. Vi har redan sett det i flera länder, inklusive Sverige. Det kan innebära förändringar i EU:s utsläppshandel för byggnader och transporter (ETS2) om priserna uppfattas som för höga. Den befintliga prisbromsen i ETS2 kan till exempel förstärkas vilket kan leda till högre utsläpp än beräknat 2030. Detta är mindre troligt om EU finansierar rättvis omställning i hela Europa, men då behöver budgetsnåla länder som Sverige ändra inställning.

Om ETS2 försvagas behöver medlemsstaterna göra mer på egen hand för att klara det de lovat i ansvarsfördelningsförordningen (ESR). Har de inte den politiska viljan att agera nationellt kan det i stället komma krav på att försvaga EU:s utsläppsmål för 2030. Även från Sverige.

Å andra sidan kan beslutsfattarna i EU minska kostnaderna för medborgarna genom att investera i energieffektivitet, med mera. Då kan omställningen i medlemsstaterna underlättas.

Risk att Europa halkar efter

Detta hänger samman med konflikter över importen av grön teknik från Kina, med lägre pris än vad europeiska tillverkare kan erbjuda.

Billiga solpaneler från Kina har redan bidragit till en snabb expansion av förnybar energi. Lägre kostnader för elbilar kan ha en liknande effekt på transportsektorn, men hotar jobb i Europa.

Samtidigt underlättar teknikutvecklingen i allmänhet genomförandet av Fit-for-55-paketet. Den snabba utvecklingen inte bara i Kina utan även i flera delar av världen, inklusive genom massiva subventioner i USA och aktiv industripolitik i till exempel Japan och Sydkorea, minskar kostnaderna för den gröna omställningen. Om Joe Biden blir omvald kommer det att bli ännu tydligare. Men när EU-toppmötet förra veckan kom överens om att bromsa nya miljökrav ökade risken att Europa halkar efter.

Jokern i leken

Avgörande för EU blir hur snabbt andra delar av världen fasar ut fossila bränslen. Klimatneutralitet är svårt att genomföra i en enda del av världen, men Europa kan driva på. Här blir det viktigt att gå länder i den ’globala södern’ till mötes när de vill gynna grön industri på hemmaplan.

En joker i leken är om EU tillåter köp av utsläppsrätter i andra delar av världen som ett sätt att klara sina egna klimatmål. Det har tidigare varit kontroversiellt och kan minska innovationsviljan på hemmaplan, men har längre drivits av näringslivsorganisationer. Nu öppnar till och med arkitekten av EU:s utsläppshandel, Jos Delbeke, för det.

Ett medskick till Miljömålsberedningen

Så vad betyder allt detta för svensk klimatpolitik?

Vi kan inte ta EU:s beslut för givna. Det behövs ambitiös nationell klimatpolitik. Dels ligger beslutsmakten över många nödvändiga åtgärder hos riksdagen och regeringen. Dels eftersom medlemsstaternas agerande avgör vad som händer på den europeiska nivån.

Detta bör Miljömålsberedningen tänka på när man ska utreda förhållandet mellan de nationella och de europeiska klimatmålen.