Vi behöver öka graden av digitalisering på alla nivåer

Oscar Fredriksson
Jurist och utredningschef med pågående magisterstudier i digital affärsutveckling
Mot bakgrund av den senaste tidens kritik mot bredd-införandet av ett daterat journalsystem i Region Västra Götaland framgår tydligt behovet av ökad teknisk kompetens på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Vi behöver inse att denna typ av system inte kan sjösättas i ett slag, utan att det i många fall handlar om stegvisa insatser för att i nära dialog med användarna skapa den funktionalitet som bäst svarar mot verksamhetens behov.
Millennium var varken ett tillräckligt modigt projekt eller tillräckligt förankrat hos användarna. Men i motsats till Fia Ewald som i sin tidigare krönika ställer sig lite avvaktande till den offentliga sektorns digitalisering ser jag som tidigare kommundirektör att vi tvärtom behöver öka graden av digitalisering på alla nivåer i den offentliga förvaltningen.
En bredare diskussion om AI
I stället för att låsa fast oss vid en viss lösning eller teknik bör vi dock öppna upp för mer innovationsupphandling som möjliggör en ständig förbättring i takt med att även AI-tekniken tar nya språng. Vi behöver som offentliga beställare bland annat efterfråga följande lösningar:
- Hybridmodeller som kombinerar djupinlärning med regelbaserade system. Detta kommer att ge mer robusta och transparenta AI-system.
- AI-system för specifika områden istället för generella modeller. Detta kommer att ge bättre resultat med större träffsäkerhet och användbarhet inte minst inom sjukvården.
- Användning av öppen källkod för att bidra till innovation och minska beroendet av ett fåtal teknikjättar där man blir ”fastlåst” i vissa lösningar.
Det behövs en bredare diskussion om hur vi kan använda AI i samhället. Olika AI-verktyg har stor potential att avlasta ett flertal yrkesgrupper med tidskrävande administrativa moment. Detta kommer att vara helt nödvändigt då vi under den närmaste tioårsperioden i princip inte kommer att ha någon ökning alls av den arbetsföra befolkningen, vilket Sveriges kommuner och regioner (SKR) tydligt lyft fram en av våra stora välfärdsutmaningar.
Det behövs en bredare diskussion om hur vi kan använda AI i samhället
Vi riskerar ökade digitala klyftor
Forskning från USA visar också på att det är de personer som redan är toppresterande som kommer att öka sin prestation mest med stöd av AI. Det är därför en viktig uppgift för skolor, högskolor och universitet att ge studenter på alla nivåer och discipliner möjlighet att bygga upp en grundkompetens kring hur man kan arbeta med stöd av AI. Om vi inte gör detta riskerar vi att skapa ett samhälle med ökande digitala klyftor.
Kunskap kring AI behöver grundläggas redan tidigt för att inte tappa momentum i den teknikutveckling som nu sker. Grundskolan och gymnasiet har här en central roll att:
- Använda AI för att stödja individualiserad undervisning så att alla elever får möjlighet att utveckla sin potential på bästa sätt.
- Integrera AI-kunskap i läroplanen för att förbereda elever för framtidens arbetsmarknad.
- Utveckla strategier för att minska den digitala klyftan mellan elever och säkerställa likvärdig tillgång till AI-verktyg.
- Utveckla riktlinjer för användning av AI vid lösning av uppgifter och examinationer.
Låt oss säkerställa att vi tar vara på denna möjlighet för trots vår långa tradition av teknikutveckling är vi inte först på bollen. Exemplet från Region Västra Götaland visar också på behovet att öka vår kunskap kring både AI och teknikutveckling på alla nivåer i samhället och då inte minst inom offentlig förvaltning.













