Värna psykosvården i Region Stockholm

Den 1 september infördes förändringar i Stockholms vuxenpsykiatri till följd av en ny upphandling. Regionen är indelad i tio geografiska områden och fyra av dessa var föremål för upphandling – och det är dessa områden som väckt oro.

Välkommet med ny psykosklinik

I vissa medier beskrivs utvecklingen som nedskärningar och försämrad vård. Men kan effektivisering och tydligare prioriteringar stärka psykiatrin? Kan förändringen faktiskt ge tätare kontakt och mer samordnad vård för de svårast sjuka, och därigenom bättre stöd till dem med störst behov?

I lokaltidningen Mitt i hävdar läkaren Dimitrios Mavroudis att unga vuxna far illa när särskilda enheter avvecklas, men det stämmer illa med verkligheten. De flesta har länge fått vård inom allmänpsykiatrin, som är breddad och inkluderande.

Den offentliga aktören Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har ansvaret för övriga sex områden. I sommar har det fattats beslut om att bilda en psykosklinik i stället för att som nu ha psykosvården integrerad som en del i de fem kliniker som man redan har. Vi välkomnar utvecklingen, då den nya kliniken fullt ut fokuserar på vår målgrupps intressen.

Vården behöver inte bli sämre

Larm och förenklade beskrivningar i medier hjälper inte patienterna. Vi vill påminna om att etablerade vårdgivare som har bedrivit specialistpsykiatri i Stockholm i många år knappast tappat omdömet över en natt. När en ny vårdgivare tar över är det naturligt att organisationen ses över. Att vissa personalgrupper minskar innebär inte automatiskt att vården blir sämre. Det avgörande är hur arbetet organiseras och hur resurserna används i det kliniska arbetet.

Att enbart tala om antalet anställda i psykiatrin ger en missvisande bild.

Förändring behöver inte ses som ett hot, nya arbetssätt kan tvärtom skapa möjligheter. Vi kommer att följa utvecklingen noggrant för att säkerställa att förändringarna leder till en förstärkt, och inte försvagad, psykosvård. Tidigare kritik har gällt att upphandlingen av specialistpsykiatrin i de fyra områdena enbart baserades på pris. Här har både politiken och hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvar för att vården håller rimlig kvalitet utifrån de vinnande anbuden.

Patienterna med störst behov ska prioriteras

En viktig del i det nya avtalet är att resurserna ska styras till patienter med störst behov. Det kan minska risken för undanträngningseffekter där lättare psykiska besvär tar resurser från svårare psykiatriska tillstånd. Vi anser att detta är en rimlig inriktning, men vi kommer att bevaka att den också får avsedd effekt.

Att enbart tala om antalet anställda i psykiatrin ger en missvisande bild. Det viktiga är vilken vård som faktiskt erbjuds, vilka patientgrupper som får tillgång och hur resurserna används. Vi vill understryka att vi länge drivit fokus på resultat och personcentrerad vård genom projektet Bättre psykosvård.

Det är hög tid att lämna skrämselpropagandan bakom oss. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser efter bara två veckor. Vi menar att nästa steg måste vara att följa utvecklingen sakligt, utvärdera resultaten och säkerställa att vården förbättras för de patienter som har allra största behov. Om det inte finns förutsättningar för att erbjuda en god psykosvård så ska ansvar utkrävas av politiken och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.