Vården för strokedrabbade är alldeles för ojämlik

Sverige är ett land som ofta stoltserar med sin ambition att erbjuda en god och jämlik vård. Men verkligheten ser annorlunda ut för den som drabbas av stroke. För många avgör bostadsorten vilken vård och rehabilitering de får – och det är oacceptabelt. Detta är inte bara en fråga om statistik, utan om livskvalitet och möjligheten att återfå ett fungerande liv mitt i arbete, familj och samhällsengagemang.
Oacceptabla skillnader
Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar årligen tusentals svenskar. Konsekvenserna är ofta förödande för den enskilde och deras anhöriga – ekonomiskt, socialt och emotionellt. Men enligt Grant Thorntons nya vårdrapport för 2024 och Riksstrokes senaste årsrapport är strokevården i Sverige allt annat än jämlik. De regionala skillnaderna är slående.
Strukturerad uppföljning enligt nationella riktlinjer får till exempel 90 procent av patienterna i Region Uppsala, medan endast 60 procent i Region Gotland omfattas. Vid tremånadersuppföljningen rapporterar 75 procent av patienterna i Region Skåne att de är nöjda med rehabiliteringen, jämfört med endast 55 procent i Region Västernorrland. När det gäller rehabilitering inom 30 dagar får 85 procent av patienterna i Region Västra Götaland denna möjlighet, medan endast 60 procent i Region Gotland får samma stöd.
I Region Västerbotten får 80 procent av strokepatienterna tillgång till logopedbedömning av tal- eller sväljförmåga, medan endast 50 procent i Region Jämtland Härjedalen får samma vård.
Dessa siffror är mer än statistik. De återspeglar en verklighet där människors chanser att återhämta sig beror på postnumret.
En sådan vård är ovärdig ett land som Sverige.
Under Strokeförbundets nyligen avslutade SMIL-konferens (Stroke Mitt i Livet) i Malmö samlades strokedrabbade och experter inom strokevården från hela landet. Budskapet var tydligt: det finns ett enormt engagemang, men också en stor frustration över bristen på likvärdigt stöd. Gång på gång lyftes behovet av bättre rehabilitering och följdinsatser – avgörande faktorer för att återfå livskvaliteten.
Sjukvårdsministerns vision måste bli verklighet
På regeringens hemsida skriver sjukvårdsministern att ”Sverige ska erbjuda en god vård i tid och en jämlik vård i hela landet.” Detta ska uppnås genom bland annat fler vårdplatser, kortare köer till specialistvården och en nationell vårdförmedling. Det är viktiga initiativ, men vi ser en risk att löftena stannar vid ord om inte specifika åtgärder för strokevårdens utveckling tillkommer.
Strokeförbundet kräver att:
- Nationella riktlinjer för strokevård och rehabilitering förstärks. Alla patienter, oavsett bostadsort, ska ha samma rätt till kvalificerad vård och stöd.
- Resurser för rehabilitering fördelas jämlikt. Ingen ska behöva vänta orimligt länge på den hjälp som är avgörande för återhämtning.
- Patientperspektivet blir en självklar del av beslutsfattandet. Erfarenheter från oss patienter och anhöriga måste användas för att utveckla vården.
Tiden är inne
Vi vet att förändring är möjlig. Genom forskning, nationell samordning och ett tydligt politiskt ledarskap kan vi minska otryggheten och oändamålsenligheten i dagens strokevård. Det är dags att gå från ord till handling. En jämlik strokevård är inte bara en fråga om vården – det är en fråga om mänsklig värdighet.
Låt oss visa att Sverige är ett land som tar hand om sina medborgare – oavsett var de bor.
Artikeln är skriven av
Nämnda personer














