Utredare vill ha förbud mot barntolkar

I strax över ett år har den tidigare landshövdingen i Västernorrlands län, Gunnar Holmgren, utrett användandet av tolktjänster inom det offentliga. Och det enkla svaret på hur det ser ut i dag, är att få har koll på hur det faktiskt ser ut. 

– Det som förvånade mig var att myndigheterna inte pratat igenom vilka krav som är rimliga att ställa när man upphandlar den här typen av tjänster. Det känns som att detta flugit under radarn. Jag hade förväntat mig att de större myndigheterna, som har samma behov av tolkar, skulle ha pratat samman sig mer, säger utredaren Gunnar Holmgren till Altinget. 

Myndigheter konkurrerar ut varandra

På statlig nivå används auktoriserade tolkar i större utsträckning. Trots det finns det tre olika ramavtal för tolktjänster eftersom de inblandade myndigheterna inte har kunnat enats om ett gemensamt. Det är samma pool av tolkar som myndigheterna jobbar emot. Men det leder i dag till att myndigheterna konkurrerar ut varandra med smartare avtal. Under år 2017 använde statliga myndigheter tolktjänster för cirka 725 miljoner. 

– Migrationsverket och Arbetsförmedlingen upphandlar bara för sina egna verksamheter. Medan Kammarkollegiet upphandlar för alla andra myndigheter, säger utredningens huvudsekreterare Folke K Larsson till Altinget. 

Förbud mot att använda barn som tolkar

Ett av de skarpare förslagen från utredningen, är ett förbud mot att använda barn som tolkar. Vanligast är att barn tolkar åt sina föräldrar inom kommun och landsting. Detta strider mot FN:s Barnkonvention och därför vill utredningen se ett förbud. 

Gunnar Holmgren poängterar att barn i dag kan behöva tolka i sammanhang där man ska ta beslut om operationer och diagnoser.  

– Jag tror att många av de här barnen lever med trauman kring sådana här saker. Att de kanske tvingats översätta när deras föräldrar varit svårt sjuka och så kanske operationen går mindre väl. Det är då lätt att man som barn tar på sig en egen skuld som man absolut inte ska göra. 

Barn ska, enligt förslaget, endast få tillåtelse att tolka vid exempelvis att beställa en tolktjänst eller vid extrema undantag som livsfara och akuta sjukdomstillstånd. 

Ingen aning om vad det kostar

Utredningen har också fungerat som en ögonöppnare för kommuner och landsting. En mellanstor kommun kan ha tolkkostnader på 3-4 miljoner per år, enligt Folke K Larsson.

Många beställare har inget begrepp om vad tolktjänsterna kostar, något som utredningen har kartlagt i den stora utredningen. 

– Det är ett betänkande på 700 sidor. Och det är bara att konstatera att jullovet är räddat för alla de som vill ha någonting att läsa, säger gymnasieminister Anna Ekström (S) under pressträffen. 

Vill säkra tillgången på auktoriserade tolkar

Utredningen föreslår att man ska upprätta ett register över alla auktoriserade tolkar i Sverige som ska utgöra en bas för tolktjänster inom offentlig sektor. Det ska samordnas och kvalitetssäkras genom att alla ska ha en yrkesexamen för tolk i talade språk.  

Fler utbildningsplatser

Verksamma tolkar ska kunna valideras genom prov som genomförs på högskolan. I dag görs detta hos Kammarkollegiet. Utredningen vill även utöka tolkutbildningarna med 1 250 högskoleplatser. Därtill föreslår utredningen att arbetsmarknadsutbildningen till tolk fasas ut från och med nästa år.  

– Det kommer inledningsvis bli kostsammare för kommun, landsting och staten, men långsiktigt lönsamt. Då slipper man ta om och ta fel, vilket blir lönsammare i längden, säger Folke K Larsson.