Tandvårdsreformen är på villovägar

Regeringens och Sverigedemokraternas förslag till ett nytt högkostnadsskydd inom tandvården för de som fyllt 67 år är feltänkt från början till slut. Det kommer tvärtemot intentionerna inte att förbättra tandhälsan hos våra äldre, utan riskerar att försämra både tandhälsan och valfriheten. Dagens statliga tandvårdsstöd fungerar i grunden bra och svensk tandvård levererar en tandhälsa i världsklass med stor valfrihet för patienterna.

Privattandläkarna är därför i grunden kritiska till en omfattande förändring av det statliga tandvårdsstödet. En reform inom tandvården borde i stället inrikta sig på att lösa de verkliga problemen inom svensk tandvård; den bristande tillgängligheten i vissa regioner, underfinansieringen inom barn- och ungdomstandvården samt komplexiteten och variationerna i den regionfinansierade tandvården till särskilda grupper. 

Sedan det statliga tandvårdsstödet infördes 2008 har tandhälsan förbättrats kontinuerligt i samtliga socioekonomiska grupper 

Men ska nu Tidöpartierna ändå genomföra en reform för patientgruppen 67 år och äldre, är det viktigt att den blir så bra som möjligt och ger förutsättningar för en god tandhälsa även i framtiden. Privattandläkarna föreslår därför en tandvårdsreform som ger alla som fyllt 67 år möjligheten att få en långsiktigt bra munhälsa och ett utseendemässigt acceptabelt resultat genom ett förstärkt högkostnadsskydd. Samtidigt som patientens möjlighet att få fast sittande protetik med hög kvalité och god estetik till en rimlig kostnad finns kvar inom det nuvarande systemet.

Ogenomtänkt prisreglering

Sedan det statliga tandvårdsstödet infördes 2008 har tandhälsan förbättrats kontinuerligt i samtliga socioekonomiska grupper. Detta gäller även gruppen äldre som har fler egna tänder kvar än någonsin tidigare. Patientens kostnad är inte heller så hög som man kanske kan tro av den allmänna debatten. Mediankostnaden i samtliga åldersgrupper är cirka 2 000 kr medan 30 procent av de som är 67 år och äldre har en kostnad på cirka 1 400 kr det år patienten besöker tandvården. Enligt Statistiska Centralbyrån är andelen som avstår från tandvård på grund av kostnaden låg.

Den föreslagna prisregleringen på protetik (konstgjorda tänder) är ogenomtänkt och skulle kraftigt begränsa patientens valfrihet samt öka importen av tandteknik från länder utanför EU, till exempel från Kina och Bangladesh. Protetik är ingen standardprodukt utan en avancerad högkvalitativ medicinteknisk produkt individuellt anpassad utifrån varje patients unika behov.

Protetik som ger en dålig känsla i munnen och ett fult utseende accepteras inte längre av patienterna. Estetiken är därför en integrerad del av behandlingen. Det är viktigt att poängtera att det rör sig om att återställa patientens normalutseende, och inte om estisk tandvård som är skönhetshöjande. Detta är något helt annat.

Att då, som utredningen föreslår, prisreglera protetiken utifrån standardpriser innebär en kraftig begränsning av möjligheten att anpassa protetiken utifrån individen. Tandläkarna kommer inte att kunna arbeta lika mycket med individanpassningen som de gör i dag och risken ökar för att patienten inte ska trivas med sina nya tänder. Då tänderna är en viktig del för en persons välmående kommer en sådan förändring att få negativa konsekvenser för äldre patienters välmående.

Förebyggande åtgärder bör prioriteras

Tidöpartiernas tandvårdsreform innebär även att tillstånden undersökning och hälsofrämjande åtgärder inte omfattas av reformen, vilket är märkligt, då förebyggande tandvård är en av svensk tandvårds paradgrenar och utgör grunden för en god munhälsa. Genom att prioritera förebyggande åtgärder minskar patientens tandproblem som karies och tandköttsinflammation och risken för allvarligare tand- och munhälsoproblem. Om en god munhygien upprätthålls minskas patientens framtida tandvårdsbehov. Att kraftigt subventionera behandling av sjukdom, men inte det förebyggande arbetet, framstår som kortsiktigt och överensstämmer inte med målsättningen att patienterna ska förbli friska.

För att Tidöpartiernas förslag till reform, den så kallade tiotandvården, inte ska riskera att försämra tandhälsan hos den äldre befolkningen krävs två saker:

• Att alla tillståndsserier inklusive undersökningar och hälsofrämjande åtgärder lyfts in i tiotandvåren.
• Att åtgärder gällande fast protetik lyfts bort från tiotandvården och i stället, precis som i dag, omfattas av det generella högkostnadsskyddet inom det statliga tandvårdsstödet.

Med Privattandläkarnas förslag till reform kommer ett förstärkt högkostnadsskydd både att minska eventuella ekonomiska trösklar för äldre att besöka tandvården och vara förenligt med fri prissättning och därmed vara förenligt med de förutsättningar som krävs för en tandvård med hög kvalité på patientens villkor.