Svensk sjukvård går miste om miljoner – säljer medicinteknisk utrustning för billigt

I många branscher är cirkulär ekonomi och återbruk redan en självklar del av verksamheten. Industriföretag, kommuner och myndigheter arbetar sedan länge med att sälja eller återbruka möbler, elektronik och inventarier för att minska kostnader och klimatpåverkan. Men en viktig sektor släpar efter: den medicintekniska. Inte för att lösningar saknas, utan för att vården sitter fast i föråldrade system och rutiner. 

Bromsar återbruk av medicinteknik

I dag avyttras medicintekniska produkter i slutna och komplexa anbudssystem, med begränsad transparens, höga trösklar och dyra kostnader för att gå med. I praktiken innebär det att endast några få aktörer kan delta och att varje försäljning görs i blindo, då de medverkande aktörerna aldrig ser varandras bud.

Systemets begränsningar gör dessutom att varje försäljning måste hanteras som ett helt anbudsförfarande, med onödigt tidskrävande processer som följd. Avyttringsansvariga ingenjörer inom vården vittnar om att det kan ta upp emot 40 arbetstimmar att sälja en enda maskin – tid som i stället hade kunnat läggas på vårdens kärnuppdrag. 

Samtidigt kommunicerar inte regionernas olika system med varandra, vilket gör att utrustning som inte längre behövs i en landsända aldrig blir synlig för verksamheter i en annan. Det missgynnar den cirkulära ekonomin, som förutsätter nationella, eller allra helst globala, flöden, där resurser kan användas där de gör mest nytta.

Tillgångar skrivs av för tidigt 

När den offentliga vården säljer medicinteknisk utrustning ska det ske på ett affärsmässigt sätt och utan att snedvrida konkurrensen. Det är en grundläggande princip i förvaltningen av offentliga tillgångar, och något som regionerna själva ofta slår fast i sina interna riktlinjer. I Västra Götalandsregionens rutin för utrustning inom NU-sjukvården kan man till exempel läsa att ”försäljning ska ske till marknadsmässigt värde utifrån de anbud som kommer in för den aktuella utrustningen”. 

Men ett pris kan bara vara marknadsmässigt om det sätts genom fri konkurrens, öppna anbud och ett tillräckligt antal köpare. Förutsättningar som saknas i dagens slutna system. Resultatet är att värdefulla tillgångar skrivs av för tidigt, skänks bort eller säljs till en bråkdel av vad de faktiskt är värda – i många fall till så lite som en fjärdedel av det faktiska marknadsvärdet. 

Det här handlar inte om att regionerna ska agera som företag eller jaga vinster, utan om att ta ansvar för sina tillgångar och öka återbruket. 

Utrustning som inte längre används bör säljas via öppna auktioner med full insyn och fri konkurrens

Öppna auktioner och fri konkurrens

I andra länder är detta redan vardag. I Storbritannien säljer National Health Service merparten av all begagnad medicinteknisk utrustning via öppna auktioner i samarbete med specialiserade auktionshus, med tydliga rutiner för besiktning, dokumentation och spårbarhet. Det ger i regel högre försäljningsvärden och visar att hanteringen av patientdata inte behöver vara ett hinder, så länge försäljningen sker under reglerade former. 

Vi på PS Auction uppmanar nu regioner och sjukhusledningar att på allvar se över sina rutiner och system för avyttring av medicinteknisk utrustning. Utrustning som inte längre används bör säljas via öppna auktioner med full insyn och fri konkurrens, där marknadens aktörer sätter ett faktiskt marknadsmässigt pris genom öppna budgivningar. Det skulle inte bara ge högre intäkter som kan återföras till vården, utan även innebära en stor vinst för klimatet.

I dagens ekonomiska läge har regionerna inte råd att låta värden som redan finns i systemet gå förlorade. Varje krona som slösas bort är en krona för mycket – och det är skattebetalarna som får betala notan.