Debatt

Saco: Investering i studier förloras i pension

DEBATT. Psykiska ohälsan bland elever är ett växande problem. För att trygga dagens och morgondagens pensionsutbetalningar måste det därför finnas en diskussion så att dagens unga är rustade för ett långt och hållbart arbetsliv, skriver Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.

Foto: Vilhelm Björndahl
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Malin Påhls Hansson
Ordförande Saco studentråd

Dagens studenter har stora förväntningar från sig själva – men framförallt från hela samhället. Folkhälsomyndigheten rapporterar om en aktuell situation var varannan student uppger sig lida av psykisk ohälsa. Siffrorna är bekanta från Ungdomsbarometerns undersökning utförd på uppdrag av Saco Studentråd. Hälften av landets studenter bedömer att de lider av psykisk ohälsa som förhindrar dem att fungera normalt. Av dessa anger nio av tio att ohälsan påverkar studierna negativt i princip hela tiden.

Få elever söker hjälp för psykisk ohälsa

Endast 1 av 10 har sökt hjälp hos Studenthälsan. För att vända den negativa trenden är det uppenbart att Studenthälsans arbete måste utvärderas och omorganiseras. Saco studentråd vill se att en obligatorisk och anonym hälsoscreening införs för alla nya studenter. Trots att högre studier bygger på självständigt arbete är det inte för mycket begärt att studenterna erbjuds en riktad fråga under hela studietiden. Ett viktigt steg i ledet att uppmärksamma nyblivna studenter om deras hälsa innan ohälsan blir en del av vardagen. Ett uppföljande rehabiliterande arbete är nödvändigt för att säkerställa en fortsatt god hälsa. Här behöver lärosäten se sitt ansvar. Då utbildning kostar individers tid och pengar får priset för studenters ohälsa inte ske på bekostnad av Sveriges kompetensförsörjning. Högre utbildning ska leda till arbete, inte till ohälsa.

Psykiska ohälsan ökar  

Med en åldrande befolkning och en längre förväntad livslängd hamnar tyngden för finansieringen av den allmänna pensionen för morgondagens pensionärer, dagens unga. Det är rimligt. Samhällets beställning på dagens studenter är att fler arbetar heltid, från en tidigare ålder. Idag leder Sverige OECD-statistiken som mäter etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt brottas en betydande andel unga mot en psykisk ohälsa, nedsatt mående och framtida kapacitet. En siffra som har dubblerats sedan 80-talet. Orsaksbilden bakom ohälsan är mångfacetterad. Likartad utveckling råder inom gruppen yrkesverksamma akademiker. Undersökningar visar att unga bär med sig ohälsan ut i arbetslivet. För att förändra den ohållbara bilden krävs olikriktade reformer.

Psykiska ohälsan kan förlama välfärden

Under våren presenterade Socialminister, Annika Strandhäll, en rad reformer för att förebygga och förhindra psykisk ohälsa. Övergångsregeringens förslag är ett viktigt steg i att fånga upp unga på ett tidigt stadium och på så sätt förhindra och vända en negativ spiral i psykiskt mående. Med tidiga och förebyggande insatser blir dagens unga bättre rustade för ett längre arbetsliv. Insatser som säkrar kompetensförsörjning på morgondagens arbetsmarknad. Ett avgörande recept för att åstadkomma en tryggad kompetensförsörjning, förverkliga målbilden av Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation, samt garantera trygga pensioner, är att reformera bort ohälsan bland våra unga. En avgörande faktor som kan förlama vår tids välfärd. Generationskontraktet om trygga pensioner för fler generationer måste diskuteras parallellt med ungas situation. Detta är ett medskick till riksdagens pensionsgrupp. Prata med unga, inte om unga. Tillsammans kan vi göra skillnad.  

Åtgärder måste tas i samtliga led 

För att säkra kraven på framtidens arbetsmarknad är det oumbärligt att aktiva åtgärder mot den psykiska ohälsan vidtas i samtliga led, från skolbänken och ut i arbetslivet

Frågan om hur vi ska komma till bukt med den utbredda psykiska ohälsan är ingen enskild utmaning för Sveriges barn och unga. För att säkra kraven på framtidens arbetsmarknad är det oumbärligt att aktiva åtgärder mot den psykiska ohälsan vidtas i samtliga led, från skolbänken och ut i arbetslivet. Om steget mellan högskola och arbetsmarknad skall fungera, måste studenters hälsa följas upp under hela utbildningskedjan. Skall ax bli till Skogaholmslimpa, måste utbildningsanordnares och arbetsgivarens ansvar betonas. En förutsättning för att Pensionsmyndigheten med legitimitet ska kunna slå fast en pensionsålder på 70, blir att förorda investeringar som bygger för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Detta lovar inte bara morgondagens utövare ett hållbart arbetsliv. Detta garanterar fler ett långt och givande yrkesliv och en värdig tid som pensionär. Detta kan inte bara vara en trovärdighetsfråga. Detta är ett generationslöfte.  


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00