Debatt

Rothenberg (M): Uppenbar risk för längre vårdköer

DEBATT. Konsekvenserna av vårdmomsen väntas bli stora. Det finns en uppenbar risk för längre köer och ytterligare personalbrist, skriver Hans Rothenberg (M).

"Inom EU ska lika regler gälla vilket inte går ihop med den nya praxis som nu råder i Sverige"
"Inom EU ska lika regler gälla vilket inte går ihop med den nya praxis som nu råder i Sverige"Foto: Riksdagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hans Rothenberg (M)
Riksdagsledamot 

 

Sjukvårdstjänster i Sverige är i dag undantagna från skatteplikt för mervärdesskatt, medan uthyrning av personal i största allmänhet är en skattepliktig omsättning.

I en dom har nyligen Högsta förvaltningsdomstolen ansett att uthyrning av sjukvårdspersonal såsom läkare och sjuksköterskor är momspliktigt om uthyraren inte samtidigt är en vårdinrättning med egna patienter.

Rent av föreslog Magdalena Andersson (S) att de läkare som genom den nya ordningen nu inte kommer att kunna anlitas genom eget bolag, i stället skulle anställas på deltid.

Denna moms blir i de flesta fall en kostnad för köparen av tjänsterna som normalt är ett momsfritt vårdbolag och därför helt eller delvis saknar avdragsrätt för moms.

Ändrad tillämpning

Sedan den 1 juli i år har Skatteverket tolkat domen på ett sätt som betyder att företag som hyr ut personal måste börja betala moms på sin omsättning, även om det handlar om tjänster som egentligen är sjukvård.

Undantag gäller om företaget till mer än 75 procent omsätter egna sjukvårdstjänster, det vill säga riktar sig direkt till en vårdtagare. Detta gäller exempelvis sjukhus och vårdcentraler, men inte bemanningsföretag – eller läkare som har egna företag, utan att ha egna patienter.

Skatteverkets ändrade tillämpning innebär att uthyrning av vårdpersonal anses som momsskattepliktig uthyrning i stället för från momsskatteplikt undantagen sjukvård.

Vänder upp och ned

I princip innebär detta att all privat verksamhet, utom den som bedrivs genom egen mottagning, sedan halvårsskiftet är momspliktig. Konsekvenserna väntas bli stora för alla aktörer i vårdkedjan med uppenbar risk för att köer och väntetider blir längre och att personalbristen med all sannolikhet kommer att öka ytterligare.

Den här domen, och inte minst Skatteverkets uttolkning av densamma, vänder upp och ned på en etablerad hantering av köp av hälso- och sjukvårdstjänster, då privata vårdgivare inte kan kompensera sig för den avsevärt ökade momskostnaden.

Finlands tolkning

I Finland gör man däremot en helt annan tolkning. I januari 2018 meddelade finska Högsta förvaltningsdomstolen sitt ställningstagande varvid man utvidgade momsfriheten för sjukvårdstjänster. I Finland är och förblir vidareförsäljning av hälso- och sjukvårdstjänster momsfri.

Inom EU ska lika regler gälla vilket inte går ihop med den nya praxis som nu råder i Sverige.

Drabbar även ideella föreningar

Men det är inte bara företag som hamnar i kläm. Så är även fallet med den ideella Psoriasisföreningen i Stockholms län som i 46 år drivit vård utan vinstsyfte på öppenvårdsanläggningar för psoriasis/psoriasisartrit.

Föreningen driver högkvalificerad vård där man enbart får ersättning för genomförda vårdåtgärder. Nu drabbas även denna förening av de nya momsreglerna då all läkarmedverkan där utgörs av deltids- eller timarvoderade dermatologer, där flertalet gör det genom egna bolag. Dessa läkare måste nu ta 25 procent mer betalt av Psoriasisföreningen för att kunna betala moms.

Rätten till heltid

I min riksdagsdebatt häromveckan om vårdmomsen visade finansminister Magdalena Andersson (S) begränsad förståelse för problemet. Rent av föreslog hon att de läkare som genom den nya ordningen nu inte kommer att kunna anlitas genom eget bolag, i stället skulle anställas på deltid.

Om detta var allvarligt menat är det i så fall ett av de sällsynta fall där socialdemokraterna inte vurmar om rätten till heltid.

Lösningen 

Men det går att komma vidare med en lösning. Vårdföretagarna har tagit fram ett lagförslag, som förtydligar att all vård som ges av legitimerad vårdpersonal ska vara momsfri, oavsett om den legitimerade yrkesutövaren driver eget företag eller hos vem vederbörande är anställd.

För att säkerställa att förslaget är förenligt med EU-rätten har Pernilla Rendahl, docent i finansrätt, granskat lagförslaget och gjort bedömningen att det inte finns hinder i EU-rätten att genomföra förslaget. Detta förslag skulle i så fall undanröja de problem som vårdmomsen skapar i sjukvården.

Lyssna på verksamma

Riksdagen har i somras uppmanat regeringen att snarast göra en konsekvensanalys av vårdmomsens effekter. Detta måste regeringen hörsamma och samtidigt lyssna på dem som är verksamma i sjukvårdssystemet och agera för att rätta till denna felaktighet.

Visat agendan

Ser man företagsamhet primärt som en skattebas, och välfärdsföretagande som något oönskat, är denna nya hantering välkommen. Gör man det har man tydligt visat att agendan att få bort alla privata aktörer går före att få den svenska vården att fungera.

Nämnda personer

Hans Rothenberg

Tidigare riksdagsledamot (M)
Samhällsvetenskap och ekonomi (Göteborgs uni. 1985)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00