Replik: Verklighetsfrånvänt av Svenskt Näringsliv om sjukvården

Modern, högteknologisk sjukvård är dyr. Men Sverige sticker inte ut bland andra västländer. Norge, med statligt styrd vård, har till exempel högre kostnader. Påståendet att sjukvårdens andel av BNP ständigt ökat är direkt felaktigt. I Sverige har andelen varit i stort sett oförändrad sedan 2010 (rensat för äldreomsorg till följd av förändrad definition). Samtidigt visar utvecklingen stadigt på förbättrade medicinska resultat och kortare vårdtider.

Att allt fler människor överlever sjukdomar som tidigare varit dödliga och nu kan leva allt längre liv med kroniska sjukdomar är en stor framgång. Paradoxen är att det också ger ett succesivt ökat vårdbehov, som leder till att vårdköerna till den specialiserade vården växer. Trots att effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar konstant, ökar behoven ännu snabbare.

Där Svenskt näringsliv ser hur staten häller pengar i bottenlösa brunnar, ser vi en verklighet där hälso- och sjukvårdens personal varje dag ger invånarna mer och bättre vård.

Där Svenskt Näringsliv ser hur staten häller pengar i bottenlösa brunnar, ser vi en verklighet där hälso- och sjukvårdens personal varje dag ger invånarna mer och bättre vård. Detta trots att de senaste årens tuffa ekonomiska läge starkt påverkat regionernas ekonomi och att personal med efterfrågad kompetens blir svårare att hitta.

Sjukare patienter kan bortprioriteras

De senaste dagarna har det kommit flera olika besked från regeringen om hur köerna ska kortas. Flera av dem går i linje med det arbete som redan pågår i alla regioner. Samtidigt ser vi en risk att sjukare patientgrupper som behöver mer avancerad vård trängs undan om fokus allt för ensidigt hamnar på att beta av lättare åkommor. En operation som för en i övrigt frisk patient kan gå snabbt riskerar att prioriteras före samma operation på en multisjuk patient trots att den sistnämnde patientens behov är större.

Bakom väntetidssiffrorna finns olika människor med olika behov, även om de väntar på samma operation. Regionerna har själva bäst insikt om vilka åtgärder som behövs, och vilka insatser som behöver prioriteras. Det är grundläggande att hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer om vård efter behov fortsätter att vara styrande.

Svåra förutsättningar

Svenskt Näringslivs medlemmar som är vårdföretagare är helt nödvändiga i arbetet med att hålla väntetiderna nere. Regionerna samarbetar sedan länge med såväl närliggande regioner som tillgängliga privata utförare med rätt kompetens. Det finns ingen stor reservkapacitet som står stand-by för att kunna kallas in.

Anledningen till att vissa utmaningar inom vården är svårare att lösa beror varken på att viljan saknas, att ledarskapet är dåligt eller på bristande förståelse. Det beror helt enkelt på att förutsättningarna är svåra.

Vi välkomnar att alla relevanta aktörer krokar arm med regionerna. Men att tro att kortsiktiga och avgränsade statliga insatser skulle vara en universallösning för att möta alla de utmaningar hälso- och sjukvården står inför är att göra det väl för enkelt för sig.

Fotnot: Artikeln skickades in när Annika Wallenskog fortfarande arbetade på SKR.  Hon gjorde sin sista dag den 31 januari.