Replik: Ge oss i vården rätt verktyg för att möta IT-krånglet, Forssmed

Göran Petersson
Ordförande Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa
Svenska Läkaresällskapet tackar för lovande initiativ från socialministern att minska IT-krånglet i svensk vård. Frågan är om den gigantiska satsningen på infrastruktur kommer att göra det och i så fall på vilket sätt.
Digitaliseringen måste lösa rätt problem
Att ”patienter tvingas upprepa sin historia” kan många gånger bero på bristen på överblick och logik i nuvarande vårdinformationssystem men också på bristande kontinuitet i vården, vilket i sin tur orsakas av vårdens fragmentering – till exempel genom den stora floran av digitala vårdgivare.
Vi behöver infrastruktur som främjar helhetsperspektiv och kontinuitet. Digitalisering blir inte så sällan ett hinder vid komplexa patientfall där standardiserade journalmallar inte täcker hela den kliniska variationen. För att vara ändamålsenlig måste den digitala infrastrukturen utgå från vårdens komplexitet – inte från teknikens möjligheter.
Vi välkomnar investeringar, men de måste adressera det IT-krångel vårdpersonalen faktiskt möter i vardagen. Vi instämmer i att ”vårdpersonal tvingas gång på gång mata in uppgifter i olika system”. Det gäller framför allt när man ska använda sin tid att överföra information från vårdinformationssystem till kvalitetsregister, som är en viktig källa till förbättringar i vården.
Förbättra användarvänligheten
Läkare anger att det som är mest frustrerande är att dokumentationen av mallar och läkemedelsordinationer innehåller många knapptryckningar och att inloggningar tar för lång tid. Statens och EU:s satsningar på infrastruktur löser knappast detta. Det behövs större krav på leverantörer av gränssnitt och framför allt större lyhördhet för vårdprofessionens behov så att vi får system med bättre användarvänlighet som motverkar kognitiv belastning. Kan staten ställa sådana krav?
För att vara ändamålsenlig måste den digitala infrastrukturen utgå från vårdens komplexitet – inte från teknikens möjligheter.
Oavsett vilka nya satsningar som införs avseende vårdens digitalisering måste de utgå från de reella behov som såväl patienter som profession upplever. Vilka satsningar gör nytta? Alla digitala interventioner måste utvärderas i liten skala innan de skalas upp, så som inte har skett med till exempel 1177direkt. Vad är evidensen för att ett nytt system är bra? Är vi tillsammans på rätt spår?
För att minska IT-krånglet behövs även utbildning i att hantera digitala verktyg i vården, det som kallas klinisk informatik. I dag är det få regioner som anger kompetens inom digitalisering som en merit. Genom adekvat utbildning av såväl läkarstudenter som ST-läkare skulle vi bli bättre på att använda men också påverka IT-systemen, det vill säga minska IT-krånglet.
Satsa på professionens behov
Utbildning ska dock inte kompensera för användarovänliga system. Verktygslådan har föga värde om de som fyller lådan saknar djup kunskap om vilket verktyg som gör nytta för vilken uppgift. Därtill har verktygslådan föga värde om enskilda verktyg är så komplicerade att de i praktiken inte går att använda utan orimligt lång utbildning/träning.
Vi hoppas att socialministerns omfattande satsning ska innehålla åtgärder som möter professionens egentliga behov och krav på forskningsbaserad utvärdering och utbildning i digitala verktyg så att vi kan bidra till patientsäker vård. Det är först med sådana åtgärder som vård och forskning kan dra nytta av kodade hälsodata. Vi bidrar gärna med förslag på sådana åtgärder.
Forssmed: Nu minskar vi IT-krånglet i svensk vård
En nationell digital infrastruktur för svensk vård har varit ett fokusområde för regeringen från dag ett. Nu tar vi nästa steg för att utveckla den, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).
Artikeln är skriven av
Göran Petersson
Ordförande Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa















