Rådets missnöje med ramverksöversynen: ”En svaghet”

– Man är överens om ett mål och att allt ska räknas. Det är positivt, säger Finanspolitiska rådets kanslichef Göran Hjelm till Altinget.

I arbetet med att se över det finanspolitiska ramverket skickade rådet, med uppgift att granska regeringens finanspolitik, flera inspel till riksdagsledamöterna i kommittén. En del har hörsammats, en del inte.

Bland annat ansåg Finanspolitiska rådet att förändringar av nivån på det finansiella sparandet tydligt behöver motiveras. Kommittén borde analysera och ta ställning till behovet av tillfälligt högre utgifter framöver, för exempelvis klimatåtgärder och investeringar i infrastruktur, innan man sätter ett nytt mål för sparandet, menade rådet.

Sex av åtta partier enades om att ersätta överskottsmålet med ett balansmål, där statens utgifter och inkomster är lika stora över en konjunkturcykel. Men någon analys av behoven gjordes inte.

– Det är en svaghet i utredningen, säger Göran Hjelm som pekar på frågan om rättvisa mellan generationer.

– Om man inte anpassar målet till de investeringar man tycker är nödvändiga så får man höja skatten eller minska på utgifterna för välfärden. 

Skiftet från ett överskottsmål till ett balansmål möjliggör ökade utgifter på runt 25 miljarder kronor. I betänkandet från kommittén förs argument utifrån bland annat konsekvenser för statsskulden och säkerhetsmarginaler till EU:s ramverk.

Men att man inte gjort någon bedömning av behoven av offentliga investeringar de kommande åren förklarar kommitténs ordförande Hans Lindberg med att det är fel ände att börja i.

– Man kan inte börja med att säga att det behövs investeringar på infraområdet och att vi måste låna pengar. Först får man göra en prioritering inom de 3 000 miljarder som man har att röra sig med varje år, säger han till Altinget.

Lindberg menar också att kommittén i sitt arbete har sett över behovet och förekomsten, också historiskt sett, av offentliga investeringar och jämfört med andra länder.

Nya uppdrag

Efter att förslagen i kommitténs betänkande blev känt har möjligheten till att genomföra investeringar utanför ramverket diskuterats. När det gäller Ukrainastödet har Finanspolitiska rådet tidigare anfört vikten av att beslut om undantag, om de görs, tas i brett politiskt samförstånd. Undantagen ska dock vara få, understryker Göran Hjelm. När det gäller kärnkraften är han till exempel glad att regeringen varit tydliga med att finansieringen inte ska ske bortom ramverket.

– Ribban ska vara hög för att avvika, säger Hjelm.