NSPH: Staten måste satsa mer på personliga ombud

Anki Sandberg
Ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH)
Magnus Andersson
Intressepolitisk ombudsman, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH)

Insatsen personligt ombud (PO) riktar sig till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning, med eller utan beroendeproblematik. Det handlar om människor med stora behov av vård, stöd, rehabilitering och sysselsättning. Ofta är PO den enda insats som når denna grupp. Att stärka den enskilde till en ökad tilltro till sig själv och få bättre kontroll över den egna vardagen är vägledande för PO.

PO utför andra insatser än exempelvis god man eller förvaltare, kontaktpersoner eller boendestödjare och kan därför inte ersättas av dem. PO har som uppgift att medverka till att socialtjänst, hälso- och sjukvård och berörda myndigheter tar ansvar för sina respektive insatser och samordnar dem.

Flera fördelar

PO bidrar till att det blir mer aktiverande och rehabiliterande insatser (terapi, sysselsättning, etcetera) och mindre passiviserande insatser (slutenvård, behandlingshem, försörjningsstöd). PO-reformen har på det sättet förstärkt psykiatrireformens intentioner mot ett mer normaliserat liv för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Statsanslaget per ombud bör höjas med cirka 30 procent och beloppet bör kopplas till relevant index för att säkerställa att PO med rätt kompetens rekryteras och ges tillräckliga resurser för att arbeta med sitt viktiga uppdrag.

Anki Sandberg och Magnus Andersson
Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH)

Det är kommunerna som ansvarar för verksamheten. PO är inte lagstadgat, men likväl har den framgångsrikt spritts till de flesta kommuner. Dels har den gett en förbättrad livssituation för klienterna via bättre stöd och ökad egenmakt.

PO har också inneburit en viktig avlastning för anhöriga som kunnat få vara just anhöriga, i stället för att behöva agera ombud för sina närstående. Flera utvärderingar visar också på samhällsekonomiska vinster.

Finansieringen ligger efter

Under de senaste åren har antalet kommuner i Sverige som erbjudit personliga ombud glädjande nog ökat. Förra året erbjöd 260 av landets 290 kommuner personligt ombud. Tillsammans arbetade de med fler än 10 000 klienter.

Tyvärr har inte finansieringen hängt med i utvecklingen. PO finansieras till viss del av regeringen. Statsbidraget låg stilla under nästan 20 år för att sedan höjas något under 2019. Fler PO ger en lägre ersättning per ombud, vilket i sig är ett hot mot kvaliteten med insatsen.

Fler kommuner kan följa

Om inget görs för att höja ersättningen kan kommuner av ekonomiska skäl komma att dra ner på verksamheten. Kungsbacka kommun har redan beslutat att lägga ner personligt ombud från och med 2021. Detta kommer, enligt kommunen, innebära en besparing på runt 600 000 kronor.

Nationell samverkan för psykisk hälsa befarar att fler kommuner kommer följa efter. Vi menar att denna viktiga reform som når de verkligt utsatta måste säkerställas. Kortsiktiga så kallade besparingar är kontraproduktiva.

Staten måste ta ansvar

Den pandemi vi i Sverige sedan ett halvår är inne i, och som ingen ser slutet på, har lett till att staten skjutit till otaliga miljarder kronor i stöd till vård, omsorg och företag. Vi menar att pengar även måste skjutas till på ett sätt som når de mest utsatta i vårt samhälle.

Statsanslaget per ombud bör höjas med cirka 30 procent och beloppet bör kopplas till relevant index för att säkerställa att PO med rätt kompetens rekryteras och ges tillräckliga resurser för att arbeta med sitt viktiga uppdrag. Detta inte minst då en relativt stor andel av samhällsvinsterna PO genererar inte omedelbart tillfaller de kommunala huvudmännen.