NRH: Skadade drabbas ytterligare av vilseledande psykiska diagnoser

Allt för ofta träffar den skadade på läkare, främst vårdcentralläkare, som kämpar i anletes svett för att hinna med alla patienter som inkommer dagarna i ända. Om någon då kommer som har ont i ryggen och utstrålningar samt svårt att andas, kanske läkaren kontrollerar om vederbörande har astma och tar ett EKG för att utesluta hjärtat. Läkaren tänker inte på att det kan förekomma symtom av neurologisk art, som är svåra att förstå för en hårt belastad läkare.

Risk för fler fel

Kunskapen måste öka rörande kriterierna för psykisk diagnos (F-diagnos), och vad en felaktig diagnos kan innebära. Annan orsak än psykisk ska ha uteslutits. För detta krävs kunskap om hur symtomutvecklingen kan vara efter en viss typ av skada och att det görs en adekvat medicinsk utredning baserad på sådan kunskap. Diagnosen kan komma att följa den skadade under många år med risk för upprepade missbedömningar.

En psykisk diagnos ska inte användas för besvär efter en skada, om det inte finns välgrundade skäl för detta, särskilt om den somatiska utredningen är ofullständig. I sådana fall bör en R-diagnos användas (symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras på annan plats).

Bred symtomflora

Att det kan påverka humöret, eller låt oss kalla det för psyket, blir en följd av skadehändelsen då den skadade ofta får bestående besvär från kotpelare och/eller hjärna, hjärnstam och inte får förklaring till den breda symtomflora som ofta uppstår. Vem skulle inte riskera depression om man inte får hjälp med ofta svår migränliknande huvudvärk, smärta i kotpelaren, minnesstörning, svårighet med inlärning, onormal svettning, hjärtrytmrubbning, buksmärtor, inkontinens, käkledsbesvär och så vidare.

Vanligt inom sjukvården

En psykisk diagnos ska inte användas för besvär efter en skada, om det inte finns välgrundade skäl för detta, särskilt om den somatiska utredningen är ofullständig.

Styrelsen för NRH

Sveriges kommuner och regioners (SKR) rapport ”Diagnostiska fel:
Lärdomar av händelseanalyser” domineras av diagnosgrupperna tumörer och hjärt-kärlsjukdom. I den inledande texten i rapporten står det att ”Fel i den diagnostiska processen som bidrar till att patienter kommer till skada är vanliga inom hälso- och sjukvården". Detsamma borde gälla för alla som får fel diagnoser och blir utan rätt vård.

Två relevanta frågor

Två frågor som doktor Ulla Bergholm tog upp i Läkartidningen år 2005 är fortsatt lika aktuella:

"Kan psykiska problem skada ledbanden?"

"Tänk om våldet mot kroppens svaga punkt i övre nackleden bryter av den, och kraften i slaget mot huvudet i själva verket ger upphov till sådana kroniska hjärnskador som beskrivs vid proffsboxning?"

Ge vården resurser

Resultatet av feldiagnos, speciellt när symptomfloran är så stor (som den är efter många traumatiska skador) och man till och med blir misstrodd, är att risken är stor att man blir utan vård och adekvat behandling. Risken för självmord är stor när man inte ser någon väg ur sitt förtvivlade tillstånd.

Vi i NRH trauma riks förväntar oss att de ansvariga tar de här uppenbara problemen på allvar och ger vården resurser till att ge rätt individuell diagnos som har möjlighet att leda till behandling som hjälper.

Anneli Andersson
Ordförande, Nack-, rygg- och hjärnskadades rätt till utredningar och diagnos efter trauma (NRH trauma riks)
Peter Borenstein
Vice ordförande, NRH, adjungerad professor i neurologi, Högskolan i Borås och chefsläkare, Scandinavian brain center i Göteborg.
Anna Jonsson
Ledamot, NRH
Katarina Johansson
Ledamot, NRH
Gunilla Bring
Ledamot, NRH och MD specialist i rättsmedicin
Olle Bunketorp
Ledamot, NRH och tidigare överläkare i ortopedi, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Per-Olof Eriksson
Professor emeritus, Klin Oral fysiologi, Umeå universitet och NRH:s vetenskapliga råd
Bo C Bertilson
Leg.läk, Med.dr. Forskningsledare. Bragée kliniker och Muskuloskeletala funktioner och smärta. Sekt. för allmänmedicin och primärvård, NVS. Karolinska Institutet och Fortbildningsledare APC Smärta och Rörelseorgan och NRH:s vetenskapliga råd