Nergårdh: Coronakrisen visar behovet av ett nytt vårdsystem 

På onsdagen kom huvudbetänkandet till den omfattande utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård.

Kris och utveckling

Coronakrisen bekräftar vad Anna Nergårdh kommit fram till i sin utredning.

– Jag uppfattar att coronakrisen verkligen visar behovet av att vi har en helhetssyn på hälso- och sjukvården. Om det i vanliga fall är avgörande att vi klarar av att göra rätt sak på rätt plats i systemet, så blir det ännu viktigare i tider av kris som nu, säger hon till Altinget, strax efter att hon lämnat över huvudbetänkandet till regeringen.

Men mer om coronakrisen senare.

Enighet om förslagen

Nu visar det ju sig att vår största riskgrupp med äldre personer finns just i den kommunala hälso- och sjukvården.

Anna Nergårdh, särskild utredare.

Enligt Nergårdh syftar förslagen ytterst till att säkerställa att ingen patient ramlar mellan stolarna.

Förslagen gäller hur den svenska vårdapparaten kan ställas om till att bli god, nära, modern och sammanhängande.

Huvudområdena är:

• Bättre samverkan mellan regioner, kommuner och utförare,
• Införa patientkontrakt och fast vårdkontakt,
• Hur vissa läkarspecialiteter och fysioterapi kan integreras i vården,
• Utbildningens och forskningens roll.

Enligt Nergårdh finns en stor enighet bland vårdaktörerna kring utredningens förslag.

– Sen krävs det politiska beslut både nationell på nivå men också i regioner och kommuner. Det kommer att vara en utmaning att behålla en uthållighet i systemet på alla nivåer, säger hon.

Kommunernas ansvar

Nergårdh anser att ansvarsfrågan för sjukvården behöver tydliggöras.

– Regionerna har ett stort ansvar. Men kommunerna har ett mycket större uppdrag och ansvar än vad många tänker på. Därför blir det extra viktigt att kommuner och regioner har en bra samverkan, säger hon.

Nationella taxan

Enligt Nergårdh finns det inga kontroversiella förslag i utredningen.

– Något som dock troligen kommer att fortsätta att diskuteras är den nationella taxan för fysioterapeuter och vissa läkarspecialiteter. Det är en viktig fråga för dem som verkar på den nationella taxan i dag och här kan det bli svårt att få en precis samsyn. Därför tar vi fram två varianter på det förslaget, säger hon.

Ledarskapet avgörande

Ledarskapets betydelse för att kunna ställa om vården är avgörande, enligt Anna Nergårdh. Och att det blir svårt att få till en förändring om man inte har medarbetarna med sig.

– Medarbetarna har stor kunskap om vad som behöver göras i en verksamhet och vad som behöver utvecklas. Men många upplever att det saknas ett ledarskap som är mottagligt för deras idéer och tankar, säger hon, och fortsätter:

– Bemanning och kompetensförsörjning är en av våra största utmaningar för framtiden. För att behålla personal måste vi bli bättre på att skapa goda och hållbara arbetsmiljöer.

Coronakrisen belyser bristerna

Anna Nergårdh återkommer till kommunernas ansvar och hoppas att coronakrisen kan påverka utvecklingen till det bättre.

– På sikt tror jag att coronakrisen understryker betydelsen av att ha ett systemperspektiv på hälso- och sjukvården, där alla delar är inkluderade.

Hon påpekar vikten av att inkludera kommunerna i resurssättning, planering och beredskap.

– Nu visar det ju sig att vår största riskgrupp med äldre personer finns just i den kommunala hälso- och sjukvården, säger hon.

Historiskt har akutsjukvården sin naturliga plats i kris- och katastrofplanering.

–  Men ska vi kunna få ut mesta möjliga av hälso- och sjukvårdssystemet måste vi inkludera alla delar av systemet, såväl till vardags som i kris.