Debatt

Mårten Blix: Missriktad politik att försvåra för privata vårdgivare

Regeringen vill införa åtgärder mot de privata sjukvårdsförsäkringarna i syfte att öka jämlikheten inom vården. I själva verket kan de privata försäkringarna korta köerna och tillföra extra resurser till det offentliga. Om förslagen går igenom kan tillgängligheten tvärt om försämras. Det skriver Mårten Blix, fil. dr i nationalekonomi, verksam vid Ratio.

”Listan är lång på det som inte täcks av privatförsäkringarna: Akutvård, högintensiv vård, vård i livets slutskede med mera ingår exempelvis inte.”, skriver debattören.
”Listan är lång på det som inte täcks av privatförsäkringarna: Akutvård, högintensiv vård, vård i livets slutskede med mera ingår exempelvis inte.”, skriver debattören.Foto: Karl Gabor/Fredrik Sandberg/TT
Mårten Blix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I förra veckan lämnade regeringen en remiss till Lagrådet. Det uttalade syftet med remissen är att öka ”kontrollen” i hälso- och sjukvården. När den juridiska prosan översätts till klartext handlar det dock om annat: Att försvåra för privata vårdgivare att ta emot offentligt finansierade patienter och privata försäkringspatienter under samma tak.

Motiven till förslagen sägs vara att alla ska få sjukvård på lika villkor. Problemet är dock att åtgärderna snarare kommer leda till sämre tillgänglighet för hela befolkningen. Vårdköerna kommer bli ännu längre.

Byråkratiskt och långsamt

Vårdförsäkringarna representerar endast cirka 1 procent av de totala kostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård.

Grundproblemen som leder till långa vårdköer är något annat än de faktorer som beskrivs i lagrådsremissen. Specialistsjukvården tyngs av byråkrati, snåriga IT-system och stuprör. Det finns även forskning som visar att sjukhus i Sverige har lägre produktivitet än våra nordiska grannländer. Ytterst förklaras vårdköerna av hur regionerna styrs av de tillsatta politikerna.

I dag har cirka 700 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring – främst arbetsgivarbetalda eller egenfinansierade genom en gruppförsäkring från ett Saco- eller TCO förbund. LO-förbunden har inga vårdförsäkringar men forskning tyder på att det är vanligt förekommande bland arbetare inom exempelvis byggbranschen.

Inget skydd för akutsjukdomar

Försäkringarna är något olika till sitt innehåll men ofta ingår vård för besvär inom hud, ortopedi, urologi, ögon, öron-näsa-hals samt psykiatri. Det handlar om relativt vanligt förekommande sjukdomar men försäkringsfinansierad vård utgör endast en liten del av all den vård som utförs.

Listan är lång på det som inte täcks av försäkringarna: Akutvård, högintensiv vård, vård i livets slutskede med mera ingår exempelvis inte. Vårdförsäkringarna representerar endast cirka 1 procent av de totala kostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård.

Avlastar offentlig vård

Vårdförsäkringarna är helt enkelt för snäva och representerar en för liten andel av sjukvården för att kunna öka vårdköerna. Mycket talar för att det snarare är tvärtom: Att försäkringarna bidrar till att avlasta den offentligt finansierade sjukvården och tillföra extra resurser. I en nyligen publicerad rapport går jag igenom statistiken kring vårdköer och konstaterar:

  • Långa vårdköer har funnits sedan 1970- och 80-talen, långt innan vårdförsäkringarna var annat än ett randfenomen.
  • Ungefär hälften av befolkningen bor i regioner med både hög andel vårdförsäkringar och relativt korta vårdköer.
  • Det finns besvärande stora regionala skillnader i vårdköer vars huvudförklaring inte kan vara annat än hur verksamheten styrs.

Ett konkret exempel på vårdköer och andelen privata sjukvårdsförsäkringar är från Region Stockholm. Regionen har näst högst andel vårdförsäkringar i landet och högst andel privat utförd men offentligt finansierad sjukvård. Samtidigt är vårdköerna generellt kortast i landet. Mer specifikt har Region Stockholm korta vårdköer för alla de områden som ofta ingår i försäkringarna. Under 2021 hade regionen kortast vårdköer för ortopedi och ögon, placering 2 och 3 för urologi respektive öron-näsa-hals samt placering 5 för hudsjukvård.

”Resursslöseri”

Regeringens åtgärder mot de privata sjukvårdsförsäkringarna innebär ett resursslöseri i sjukvården och kommer försämra tillgängligheten, särskilt för de som bor i glesbygden. Det bästa sättet att öka jämlikheten i svensk sjukvård är att förbättra styrningen av den 99 procent offentligt finansierade vården snarare än att försvåra för den lilla andel som är helt privat finansierad.

Nämnda personer

Mårten Blix

fil. dr i nationalekonomi vid Ratio
fil dr. nationalekonomi (Stockholms uni. 1997), m.Sc. ekonometri och matematik (London School of Economics 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget