Låt arvfondspengarna gå till medicinsk forskning

Allmänna arvsfonden förvaltar kvarlåtenskapen från avlidna utan nära släktingar som kan ärva. Riksrevisionen konstaterar vid en granskning att bidragsutdelningen, som sker till föreningar som driver projekt för välgörande ändamål, lider av flera problem. Bland annat får fonden in mer pengar än den hinner dela ut och kontrollerna av var pengarna hamnar har varit bristfällig. Riksrevisionen anser att det behövs en enklare och mer robust lösning för fördelning av pengarna och öppnar även för ändring gällande vilka ändamål de kan användas för. 

Satsa på framtidsforskning

Detta har uppmärksammats av Moderaterna som vill ersätta arvsfonden med en fond för framtidsforskning. Att Moderaterna kan tänka sig en ny ordning är positivt, men en sådan behöver ta hänsyn till de aspekter som lyfts av Riksrevisionen. Användningen av pengarna behöver bli mer stringent och på ett tydligare sätt stödja det allmännas bästa, snarare än att ändamålet breddas mer.

Ett alternativ som Riksrevisionen föreslår i sin rapport, och som tveklöst skulle skapa stort värde i nutid och för kommande generationer, är att avsätta pengar till forskning inom medicin och hälsovetenskap.

Stöd från fonden går redan i dag till föreningar och projekt i civilsamhället som främjar hälsa och välmående, exempelvis rehabilitering och ökad tillgänglighet för sjuka eller funktionsnedsatta. Dessa samhällsbärande verksamheter behöver få fortsatt stöd. Att komplettera det med investeringar i forskning inom medicin och hälsovetenskap är klokt, av flera skäl.

Underfinansierad medicinsk forskning

Hela befolkningen, oavsett kön, ålder eller ursprung, tjänar på stärkt forskning. Den är viktig för vårdpersonalens kompetens, för vårdens kvalitet och för patientsäkerheten. När forskningsstudier sker i Sverige finns dessutom möjlighet för patienter att delta och snabbare kunna dra nytta av medicinska framsteg.

Trots att forskningen har så starkt stöd hos allmänheten har de statliga investeringarna i forskning inom medicin och hälsovetenskap halkat efter kraftigt.

Enligt en undersökning av DN/Ipsos under februari är sjukvården allmänhetens viktigaste politiska fråga. Att allmänheten ser kopplingen mellan bättre vård och forskning blir tydligt i Forska!Sveriges årliga opinionsundersökning; hela 86 procent anser att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa. De viktigaste anledningarna anges vara: för att utveckla ny diagnostik och behandling, förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, för att skapa bättre hälsa samt ekonomisk tillväxt och jobb.

Trots att forskningen har så starkt stöd hos allmänheten har de statliga investeringarna i forskning inom medicin och hälsovetenskap halkat efter kraftigt. Under den senaste mandatperioden, 2018-2022, ökade de inte ens med en procent i faktiska belopp, jämfört med 27 procent för övrig civil forskning. Detta måste återställas.

En ekonomiskt lönsam investering

Att satsa på forskning inom medicin och hälsovetenskap är en ekonomiskt lönsam investering. Forskningen har en direkt effekt på patienters hälsa, vilket är kopplat till ett av statens största budgetområden; vård och sjukförsäkringar. Högkvalitativ forskning är även en förutsättning för att vi ska vara ett attraktivt land för life science-företag, som bidrar med kompetens, forskningsinvesteringar, arbetstillfällen och ökade intäkter till statskassan.

Allmänna arvsfonden innehar tillgångar på mer än 12 miljarder kronor, vilket är mycket pengar. Dessa behöver förvaltas på bästa möjliga sätt för landets invånares skull, men även för framtidens befolkning.

Här finns en god möjlighet för regeringen att lösa både problemet med en underfinansierad forskning inom medicin och hälsovetenskap och att stärka vården och befolkningens hälsa, dessutom med en positiv påverkan på svensk ekonomi och välstånd. Den chansen borde inte regeringen missa.