Prenumerera
Annons
Debatt

Kvinnor med adhd måste få rätt stöd och behandling

Vi har inte råd att låta normer och felaktiga uppfattningar slå undan benen på den här stora gruppen hårt kämpande kvinnor med adhd, skriver debattören.
Vi har inte råd att låta normer och felaktiga uppfattningar slå undan benen på den här stora gruppen hårt kämpande kvinnor med adhd, skriver debattören.Foto: Isabell Höjman/TT
4 mars 2025 kl. 15:00

F

Se undertecknare i faktarutan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Undertecknare

Anki Sandberg
Riksförbundet Attention
Lotta Borg Skoglund
Överläkare och docent i psykiatri Institutionen för kvinnor och Barns Hälsa Uppsala Universitet, Smart Psykiatri och Letterlife
Lisa Thorell
Professor i utvecklingspsykologi Karolinska Institutet
Helena Kopp Kallner
Lektor och docent på Karolinska Institutet och överläkare på Kvinnokliniken på Danderyds Sjukhus.

Adhd förknippades länge med en bråkig och kanske lite stökig kille, och pojkars mer utåtagerande beteende är därmed svårt att missa. Faktum är att vi har blivit så bra på att upptäcka adhd hos pojkar i skolan att vissa pratar om överdiagnostiseringar – för ”alla kan väl inte ha adhd?”. Samtidigt hamnar flickors svårigheter fortsatt i skymundan. Adhd-symtomen vänds oftare inåt vilket gör att de missas, feltolkas eller ses som mindre allvarliga.

Att som flicka och kvinna med adhd flyga under radarn kan få ödesdigra konsekvenser. Forskning visar att flickor och unga kvinnor redan fem år innan sin adhd-diagnos utvecklar allvarlig samsjuklighet och har tio gånger högre vårdkonsumtion samt använder mer läkemedel än pojkar och män. Det gäller sjukvård för allvarlig psykisk ohälsa, självskadebeteenden, ätstörningar och suicid, men även icke-psykiatriska tillstånd. Sorgligt nog är mönstret oförändrat fem år efter diagnos. Drygt fyra av tio använder ångestdämpande och nära femton procent tar starka smärtlindrande läkemedel.

Vi vet att dessa kvinnor upplevs som besvärliga både i och utanför vården. Många lever i en negativ spiral av ångest, självtvivel, stress och en upplevelse av att inte klara av själva livet. Kvinnor med adhd påverkas också mycket av hormonella faktorer. De kämpar med känsloregleringen under puberteten, har ofta svår PMS, svårt att tåla preventivmedel, ökad risk för graviditetsproblem och förlossningsdepression, mer utmaningar i föräldraskapet och värre klimakteriesymptom jämfört med kvinnor utan adhd.

Vi har långt kvar

Trots att vi vet mer om kvinnors adhd i dag än för bara några år sedan, har vi långt kvar innan vi når en jämställd vård för personer med adhd. Det verkar fortsatt vara både svårt att förstå och provocerande att kvinnor som utåt sett ”är så välfungerande” upplever så mycket svårigheter. Men dessa kvinnor tar sig genom livet – med enorma ansträngningar och oacceptabelt höga kostnader för dem själva, deras barn och samhället. De får ofta höra att de ska skärpa sig, men utan stöd att få verktyg som gör det lättare att klara samhällets alla krav.

 Sjukskrivning, depression eller utbrändhet följer och vägen tillbaka kan bli lång

Många har klarat sig genom skolan tack vare struktur och ordning, men när de förväntas klara både arbete och familj, brister det. Sjukskrivning, depression eller utbrändhet följer och vägen tillbaka kan bli lång – till och med omöjlig utan rätt förklaringsmodell och förståelse.

Kunskapen måste öka

Genom tidig diagnos och stöd kan dessa kvinnors kraft frigöras. Detta är fullt möjligt genom bättre kunskap i samhället, stöd i skolan, vård utan långa köer och en välkomnande och anpassad arbetsmiljö. Vi har inte råd att låta normer och felaktiga uppfattningar slå undan benen på den här stora gruppen hårt kämpande kvinnor med adhd. Kunskap finns och nu behövs modiga beslut och en färdplan framåt för en jämställd adhd-vård eftersom flickor och kvinnors psykosociala hälsa påverkar vårt samhälle i generationer framåt.

För det behövs:

  • Förståelse för att skillnader mellan kvinnor och män inte handlar om feministisk aktivism utan om vetenskaplig stringens. Det handlar inte om teorier eller antaganden utan om basala fakta utifrån kroppens biologi.
  • Ökad kunskap om adhd inom lärarutbildningen så att flickor upptäcks tidigare och därmed kan få ta del av insatser, trots att de inte stör lika mycket i klassrummet som pojkarna.
  • Ökad kunskap om adhd inom den somatiska vården, inklusive gynekologi, mödravård och förlossningsvård för att ge kvinnor med adhd en bättre sexuell och reproduktiv hälsa.
  • Tvärprofessionell och holistisk vård där psykiater, psykologer, gynekologer och barnmorskor arbetar tillsammans runt dessa kvinnor utifrån erfarenhet och evidens.
  • Ökad satsning på forskning för ökad kunskap om flickors och kvinnors specifika symtom och svårigheter.
  • Tydliga riktlinjer och kunskapsstöd som utgår från individens funktionsförmåga och möjligheten att leva ett gott liv.
  • En attitydförändring som gör det lättare för alla med en funktionsnedsättning att mötas av tolerans och förståelse.

 

Artikeln är skriven av

F

Företrädare för Riksförbundet Attention och verksamma inom vården

Se undertecknare i faktarutan

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026