Debatt

Ge oss bättre förutsättningar att hjälpa vid psykisk ohälsa

Om vår samlade kompetens hade använts på ett bättre och effektivare sätt hade en stor del av den psykiska ohälsan i samhället kunnat förebyggas. Det skriver representanter för nio professions- och fackförbund inom vården.

”Tillsammans har vi kompetens som skulle kunna göra större skillnad – om vi bara hade bättre förutsättningar vad gäller bemanning, möjlighet till teamarbete, fortbildning, forskning och återhämtning.”
”Tillsammans har vi kompetens som skulle kunna göra större skillnad – om vi bara hade bättre förutsättningar vad gäller bemanning, möjlighet till teamarbete, fortbildning, forskning och återhämtning.”Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Professionsförbund

Sofia Rydgren Stale
Ordförande Sveriges läkarförbund
Ida Kåhlin
Ordförande Sveriges arbetsterapeuter
Kristina Taylor
Ordförande Sveriges psykologförbund
Magnus Nordström
Ordförande SRAT
Cecilia Winberg
Ordförande Fysioterapeuterna
Yvonne Nyblom
Ordförande Sveriges tandhygienister
Eva Nordlund
Ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Sandra Jonsson
Ordförande Sveriges farmaceuter
Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR

Att den psykiska ohälsan har ökat i alla åldersgrupper har uppmärksammats på bred front i samhället. Många positiva satsningar på förebyggande arbete görs nu inom alla samhällssektorer, men ett stort ansvar vilar fortsatt på hälso- och sjukvården och därmed på våra medlemmars axlar.

Bättre förutsättningar

Många av våra medlemmar möter dagligen konsekvenserna av den ökande psykiska ohälsan – inom elevhälsan, äldreomsorgen, mödravården, inom den psykiatriska slutenvården eller vid primärvårdens vårdcentral. Möten som inte sällan leder till en upplevd frustration över vetskapen att om vår samlade kompetens hade använts på ett bättre och effektivare sätt hade en stor del av denna ohälsa kunnat förebyggas.

Tillsammans har vi kompetens som skulle kunna göra större skillnad – om vi bara hade bättre förutsättningar vad gäller bemanning, möjlighet till teamarbete, fortbildning, forskning och återhämtning. Tyvärr leder dessa bristande förutsättningar till att många av våra medlemmar själva upplever en ohållbar arbetssituation med psykisk ohälsa och sjukskrivningar som följd.

Förtydliga primärvårdens ansvar

Den 30 september gick remisstiden ut för God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa. Utredningen har sett över förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa, i syfte att förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar.

Vi som företrädare för flera av primärvårdens professioner ser på det stora hela positivt på många av utredningens förslag. Att i lag förtydliga primärvårdens ansvar för både fysisk och psykisk hälsa är ett betydelsefullt och nödvändigt steg att ta.

Sverige behöver ett mer strukturerat och jämlikt omhändertagande av psykisk ohälsa. För att i ett längre perspektiv kunna uppnå förbättrad psykisk hälsa i befolkningen behöver professionerna få betydligt bättre förutsättningar än i dag för att kunna erbjuda kunskapsbaserade insatser på ett likvärdigt sätt över hela landet.

Ojämlik tillgång till kompetens

I dag är det orimligt stora skillnader gällande tillgången till relevant kompetens inom primärvården, inte minst när det gäller att möta behoven kring psykisk ohälsa. Tillgången till samtliga nödvändiga professioner i teamet behöver därför ses över för att uppfylla grunduppdraget, samt för att kunna säkerställa en jämlik tillgång till kompetens inom området. Det behövs en nationell reglering och nationella initiativ som säkerställer att den kompetens som behövs för primärvårdens uppdrag finns tillgänglig på ett likvärdigt sätt över hela landet.

I dag är det orimligt stora skillnader gällande tillgången till relevant kompetens inom primärvården, inte minst när det gäller att möta behoven kring psykisk ohälsa.

De fortbildningsenkäter som vi professionsförbund med jämna mellanrum genomför visar tydligt att våra medlemmar – primärvårdens professioner – inte får tillgång till den kontinuerliga fortbildningen för att bibehålla och utveckla sin legitimationskompetens. Det behövs en nationell reglering av fortbildningen för primärvårdens professioner.

Det finns ett stort behov av att forskningen inom primärvården stärks och utifrån primärvårdens breda uppdrag behöver också forskningsstödet vara brett och omfatta alla professioner. Här krävs även ett ökat samarbete mellan lärosäten, regionernas primärvård och den kommunala primärvården, inte minst med tanke på det gemensamma kompetensförsörjningsansvaret med tillräckliga VFU-platser och kompetenta handledare.

Krav för hållbar psykisk hälsa

Om primärvårdens professioner ska kunna bidra till en hållbar psykisk hälsa i befolkningen behövs en arbetssituation som är hälsofrämjande och hållbar. En god och nära vård med rätt stöd till psykisk hälsa kräver:

  • Ett statligt ansvarstagande som säkerställer en likvärdig tillgång till alla de professioner som krävs för att möta behoven.
  • Riktade samlade insatser i syfte att stärka tillgång till primärvårdens professioner, öka samverkan, interprofessionellt arbete samt säkra den framtida kompetensförsörjningen.
  • En nationell reglering som säkerställer att samtliga professioner får tillgång till den fortbildning som uppdraget kräver.
  • En ökad satsning på samverkan mellan lärosäten och primärvård i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva forskning samt medverka i grund- och vidareutbildning av primärvårdens professioner.
Nämnda personer

Heike Erkers

Ordförande Akademikerförbundet SSR
Beteendevetenskap, utredningssociolog (Göteborgs uni. 1982)

Sandra Jonsson

Förbundsordförande Sveriges farmaceuter
Legitimerad apotekare (Umeå uni. 2016)

Eva Nordlund

Förbundsordförande Svenska barnmorskeförbundet
Leg. barnmorska

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00