"Fyra förslag för en bättre och mer jämlik vård"

DEBATT. För att uppnå en bättre och mer jämlik vård krävs att vi bryter marknadsorienteringen inom sjukvården. Det skriver professor Göran Dahlgren och presenterar fyra åtgärdsförslag, bland annat en avveckling av obligatoriska vårdvalssystem i primärvården.

Av: Göran Dahlgren
gästprofessor vid University of Liverpool, f.d. chef för socialdepartementets sjukvårdsenhet

Dagens marknadsorienterade systemskifte inom sjukvården strider ofta mot hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål om en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är en slutsats i min nya bok ”När sjukvården blev en marknad – effekter och alternativ.” Denna bedömning bygger på olika myndigheters och forskares utvärderingar av bland annat vårdval och etableringsfrihet. För att bryta denna utveckling och främja en bättre och jämlikare vård redovisas i boken bland annat följande förslag:

1. Inför etableringskontroll
Dagens etableringsfrihet ger privata vårdföretag rätt att lokalisera offentligt finansierade vårdcentraler och specialistmottagningar där det är företagsekonomiskt lönsammast utan hänsyn till befolkningens vårdbehov. Detta har lett till ökande skillnader i vårdens tillgänglighet mellan stad och landsbygd/glesbygd och mellan städernas hög- och låginkomstområden.

Införandet av etableringskontroll möjliggör ett kraftfullt primärvårdslyft framförallt i underförsörjda landsbygdsregioner och urbana låginkomstområden.

2. Avveckla lagen om obligatoriska vårdvalssystem i primärvården
Denna lag borde egentligen heta ”Lagen för tvångsprivatisering inom primärvården.” Skälet till detta namnbyte är att vårdvalet – namnet till trots – inte påverkar rätten att välja vårdgivare. Däremot innebär denna lag att alla privata vinstdrivna vårdgivare som uppfyller vissa generella krav får en icke tidsbegränsad – evig – förtur till offentlig finansiering av sin verksamhet. Vinstintressen blir därmed ett alltmer dominerande styrmedel.

En förutsättning för att kunna utveckla en bättre och jämlikare primärvård är därför att vårdvalssystemen avvecklas. Det kan ske genom att tidsbegränsa den  nuvarande offentliga finansieringen till exempelvis tre år. När denna period löper ut kan landstinget – precis som vid vanlig offentlig upphandling – välja mellan att ta över driften i egen regi, omlokalisera verksamheten eller upphandla privat icke vinstdriven eller vinstdriven vård.

3. Särskilj offentligt och privat finansierad vård
I dag har omkring 650 000 tusen personer en privat sjukvårdsförsäkring som ger dem – i jämförelse med offentligt finansierade patienter – en mycket snabbare vård. I många fall får de en gräddfil till i huvudsak offentligt finansierade vårdcentraler och sjukhus som drivs i privat regi. Dessa gräddfiler inom den offentligt finansierade vården minskar möjligheterna för vård inom en rimlig tid för vanliga skattefinansierade patienter. Samtidigt undergräver det på sikt den solidariska finansieringen via skatt av sjukvården.

Det finns därför mycket starka skäl att slå fast i en lag att i huvudsak offentligt finansierade vårdgivare inte får ta emot privatfinansierade patienter.

4. Förstärk sjukvårdpolitikens demokratiska förankring
Dagens systemskifte innebär en maktförskjutning från demokratiskt valda landsting till kommersiella vårdföretags styrelserum. Landstingen kan inom dagens vårdvalssystem varken besluta om omfattning eller lokalisering av den vård de finansierar med skattemedel. Ansvaret för att vården bedrivs i enlighet med gällande lagar och etiska principer ligger dock oförändrat kvar hos ansvariga politiker. Samtidigt har landstingpolitikerna en mycket undanskymd roll i de allmänna valen.

Av skäl som dessa föreslås en skärpt hälso- och sjukvårdslag och ett nytt försök att få till stånd skilda dagar för val till riksdagen respektive kommunfullmäktige och landsting.

Forrige artikel SKL: Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulen för förnyelse SKL: Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulen för förnyelse Næste artikel Debatt: Gör som Östergötland – anställ arbetsterapeuter i elevhälsan Debatt: Gör som Östergötland – anställ arbetsterapeuter i elevhälsan
Utredare vill ha förbud mot barntolkar

Utredare vill ha förbud mot barntolkar

UTREDNING. Omkring 2 miljarder kronor per år inom den offentliga sektorn går till tolktjänster. Nu vill en utredningen se förbud mot barn som tolkar samt åtgärder för att det ska bli mer rättssäkert och mer kostnadseffektivt.