Fyra av tio kommuner saknar barnrättsstrategi

BARNRÄTT. Enligt BRIS saknar fyra av tio svenska kommuner en strategi för att upprätthålla barns rättigheter. Flera kommuner uppger för Altinget att ambitionen finns men att statlig vägledning saknas.

FN:s barnkonvention har varit en del av svensk lag i snart ett år. Men enligt en färsk undersökning från BRIS har bara 7 procent av kommunerna implementerat barnkonventionen i sina verksamheter. I 74 procent av kommunerna upplever de svarande att politikerna inte prioriterar frågan.

Flera kommuner som Altinget pratat med uppger att ambitionen finns men att stöd saknas för hur arbetet ska genomföras.

Flen: Alla partier har deltagit

Enligt Ann-Charlotte Munter (S), kommunstyrelsens ordförande i Flens kommun, har frågan om Barnkonventionen länge varit på agendan. Men av Bris enkät framgår samtidigt att viljan hos politikerna i kommunen brister.

Vad tror du det kan bero på?

– Vi har ingen direkt strategi för barnkonventionen. Men vi pratade mycket om den när den var på väg in, säger Ann-Charlotte Munter till Altinget.

Genomsyra allt

Hon menar att ambitionen är att barnkonventionen ska genomsyra alla verksamheter, inte bara enskilda delar.

– Jag tror inte att något parti eller tjänsteman inte har deltagit i diskussionen. Det är viktigt att vi alltid tänker övergripande på barnkonventionen i våra verksamheter.

Vilka av era verksamheter är i störst behov av att barnrättsperspektivet stärks?

– Alla, tror jag.

Härjedalen: “Svårt för kommunerna att veta”

Härjedalens vice ordförande i kommunstyrelsen Lars-Gunnar Nordlander (S) uppger att kommunen har en hel del arbete kvar.

Hur väl är barnkonventionen implementerad hos er?

– Vi tillhör säkert inte ledarna i det arbetet. Vi har ingen separat avdelning för barnrättsfrågor, säger han till Altinget.

Enligt Lars-Gunnar Nordlander är det är svårt för kommunerna att veta hur barnkonventionen ska tillämpas.

– Staten har inte tagit ansvar för att identifiera var svensk lag brister och var barnkonventionen ska gälla.

– Det är otroligt svårt att veta för en kommun i vår storlek hur det ska gå till, när regeringen inte lyfter ett finger för att klargöra vad det är som ska implementeras.

Vägledning saknas

Han saknar en statlig vägledning om förändringsarbetet och vad i lagstiftningen som behöver förändras.

– Om det uppstår en krock vid tillämpning mellan vad svensk lagstiftning respektive barnkonventionen säger kräver det mycket från en handläggare för att kunna ta ett lämpligt beslut.

Haparanda: Rutiner och praxis

Kommunstyrelsens ordförande i Haparanda kommun, Sven Tornberg (C), uppger för Altinget att personal i kommunen genomgått en utbildning i barnkonventionen under våren. Men sedan kom coronapandemin och fokus förflyttades till annat.

I Bris enkät framgår att resurserna tryter i Haparandas kommun, samt att det är svårt att ändra på rutiner och praxis.

Hur märks det?

– Barnkonventionen är inte tillräckligt implementerad hos oss. Det är något vi måste jobba aktivt med, säger Sven Tornberg.

Vilka av era verksamheter är i störst behov av att barnrättsperspektivet stärks?

– Alla, barnrättsperspektivet behöver finnas i alla verksamheter. Det handlar om allt från samhällsplanering, till skolgång och kultur. Ja i allt.

Beslutskedja: Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen

15/3
2018
10/4
2019
20/2
2020
20/2
2020
25/6
2020
7/11
2020
12/11
2020
20/11
2020
3/12
2020
22/12
2020
12/1
2021

,

Forrige artikel Hallå där Markus Lingman – Årets AI-svensk Hallå där Markus Lingman – Årets AI-svensk Næste artikel Westerholm (L): Westerholm (L): "Vården flyttar in i folks sängkammare"