Debatt

Funktionsrätt Sverige: Funktionsrätten ska med – i all politik

DEBATT. Funktionsnedsatta har på många sätt osynliggjorts i coronakrisen och bristande styrning och ledning inom funktionsrättspolitiken har blottas. Nu behövs en politik som styrs av ambitionen om att samhället är för alla, skriver Elisabeth Wallenius.

" Vi kan konstatera att där Sverige går framåt är just inom områden som EU – genom sina direktiv – tvingar oss till det."
" Vi kan konstatera att där Sverige går framåt är just inom områden som EU – genom sina direktiv – tvingar oss till det."Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Elisabeth Wallenius
Ordförande, Funktionsrätt Sverige


Utvecklingen mot ett samhälle för alla går för långsamt. Det finns indikationer på att den har stagnerat eller gått bakåt inom flera centrala områden som skolan, socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.

Som en konsekvens av detta ökar den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning. Det skriver Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppföljningen för 2019. MFD framhåller både ökad politisk målmedvetenhet för att nå uppsatta mål och behov av styrning och förändringstryck inom funktionsrättsspolitiken. Kritiken är allvarlig.

EU tvingar oss bli bättre

Inom EU pågår ett intensivt arbete med att förbereda en ny funktionsrättsstrategi som ska följa den som går ut 2020. I Sverige har vi varit strategilösa sedan 2016. Det kanske förklarar varför vi ser framsteg från Bryssel, men bakslag i Sverige. Vi kan konstatera att där Sverige går framåt är just inom områden som EU – genom sina direktiv – tvingar oss till det. EU har fattat beslut om flera lagar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som rör bland annat upphandling, webb, medier och vissa digitala tjänster.

Krisen riktar strålkastarljus

Funktionsrättsrörelsen har i dagarna haft ännu ett samråd med regeringen, om hur Sverige ska fortsätta arbetet mot ett samhälle för alla. I november gick remisstiden ut för den så kallade Styrutredningens förslag och behovet av en ny funktionsrättsstrategi är skriande.

 Sverige har vi varit strategilösa sedan 2016. Det kanske förklarar varför vi ser framsteg från Bryssel, men bakslag i Sverige.

Elisabeth Wallenius
Ordförande, Funktionsrätt Sverige

Detta har ställts på sin spets under Coronakrisen när livsviktig krisinformation inte funnits tillgänglig, när beslut om distansundervisning och stängning av skolor fattats utan att beakta konsekvenserna för elever med funktionsnedsättning, när kommunal verksamhet brustit eller uteblivit och inte minst när en smittskyddspeng för personer i riskgrupp dröjt många månader in i krisen. Coronakrisen sätter strålkastarljus på behovet av en mer konkret styrning i den offentliga förvaltningens olika delar. Den har synliggjort bristerna.

Brott mot FN-konvention

Nu måste vi ställa om, inte bara mot ett grönare samhälle, utan också mot ett samhälle som planeras och genomförs för att fungera för alla. Funktionsrätten måste in i all politik från början. När funktionsrätten finns med från start bygger vi ett samhälle som alla drar nytta av. Det är samhällsekonomiskt klokt och kostar långt mindre än utanförskap och särlösningar. Dessutom innebär nuvarande situation dagliga brott mot FN:s funktionsrättskonvention.

Visa allvarligt i frågan

Funktionsrätt Sverige företräder mer än 400 000 personer med funktionsnedsättning. Vi har rätt att bli aktivt involverade i beslut och påminner därför regeringen om att följande behövs när beslut om en strategi ska fattas:

  • Byt namn till funktionsrättspolitik (jämför barnrätt).
  • Tillsätt en funktionsrättskommitté – en insatsstyrka – direkt under statsrådsberedningen samt en nationell samordnare för att få igång politiska beslut och genomförande av funktionsrättspolitik i hela samhället.
  • Ta fram en nationell handlingsplan för att genomföra konventionen med tydligt ansvarstagande på alla nivåer.
  • Genomför en gapanalys av svensk rätt så att åtgärder kan vidtas för att införliva rättigheterna enligt konventionen i svensk lag med effektiv tillgång till rättsmedel för att utkräva rättigheterna.
  • Ändra kommittéförordningen och inför konsekvensanalyser i direktiv inför ny lagstiftning och politik utifrån konventionen.
  • Utveckla och anta inkluderande budgetprocesser nationellt, regionalt och lokalt som utgår från att minska ojämlikheten för hela befolkningen.

"Ingen ska lämnas utanför" heter det. Det är dags att regeringen visar att det är allvarligt menat.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00