Folkhälsomyndigheten vilseledde även om antikroppstesterna

En av de viktigaste frågorna kring covid 19-epidemin är hur stor andel av befolkningen i Sverige som varit smittad, och därför är immun. Den frågan påverkar hur vården ska organisera sig, hur länge statskassan måste orka med, om företag ska investera, om organisationer kan planera möten och konferenser och så vidare.

Försöken att besvara den frågan har kommit igång senare i Sverige än de flesta andra länder. Och när resultaten av dessa undersökningar till slut kom, har Folkhälsomyndigheten presenterat dem på ett sätt som är både förvirrande och vilseledande.

I teorin är det uppenbara sättet att ta reda på hur många som haft en infektion och blivit immuna att titta efter antikroppar mot viruset i blodet. Ty efter att man haft en sjukdom dröjer sig antikroppar kvar i månader och år.

Drömmen om utbredd immunitet

Det har florerat många prediktioner kring immuniteten under vårens lopp, en del rejält höga. Folkhälsomyndigheten själv hade uppskattat att Stockholm skulle ha uppnått över 20 procents immunitet i maj. Spänningen var därför stor när Folkhälsomyndigheten för några veckor sedan skulle presentera sin första undersökning om saken, vilket skedde cirka en månad efter det att blodproverna var tagna.

Detta är dock faktorer som hade krävt större tydlighet från Folkhälsomyndigheten, snarare än att det kan ursäkta en luddig kommunikation som leder tanken fel.

Henrik Brändén
Immunolog och vetenskapsskribent

Vid presskonferensen visade det sig att ungefär 7,5 procent av stockholmarna då hade antikroppar mot viruset. Trots detta resultat menade statsepidemiolog Anders Tegnell att resultaten stödde Folkhälsomyndighetens tidigare uppskattningar om över 20 procents immunitet i Stockholm i maj.

“När folk är immuna under vecka 18 betyder det att man har insjuknat ungefär under vecka 14-15”, sade han vid pressträffen. (Vecka 14-15 = 30/3-12/4, red.anm.)

Försenade antikroppar

Mellan tre och fyra veckor ska det alltså ta, enligt Tegnell, från det att man insjuknat tills det finns antikroppar.  Tanken som introduceras är att under den tiden har naturligtvis en massa ytterligare människor smittats, vilket i sin tur skulle innebära att de 7,5 procenten kunde antas vara betydligt högre. För de besvikna som hoppats på ett snart immunitetsskydd ute i samhället kändes det säkert lugnande.

På Folkhälsomyndighetens webb finns en knapphändig presentation av resultaten som kommenteras med följande:

”Siffrorna speglar det läge som var i epidemin tidigare i april, eftersom det dröjer några veckor innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar.”

Tidsangivelsen har luddats till. Kanske någon på myndigheten förstod hur illa det ursprungliga uttalandet om 3-4 veckor lät för den som kan en gnutta immunologi.

Redan på grundkurserna lär man sig nämligen att det tar sådär en vecka eller tio dagar från symptom på en infektion, tills stora mängder antikroppar svämmar ut i blodet.

FHM om serologi

Detta gäller också covid-19 och det vet Folkhälsomyndigheten. I april gav de ut en kunskapssammanställning kring serologi och covid-19, med förord undertecknat av Karin Tegmark Wisell. I det kan man läsa:

”Utveckling av ett antikroppsvar mot ett nytt virus tar vanligtvis en till två veckor från symtomdebut … Antikroppstester mot SARS-CoV-2 ska dock inte göras för tidigt då man uppskattat att endast cirka hälften av patienterna utvecklade virus-specifika IgG under den första veckan efter insjuknande”.

Det vill säga, redan när en vecka har gått från insjuknande, har hälften utvecklat antikroppar.

Så om man läser både rapporten, och vad myndigheten skriver på sin hemsida, får man intrycket av att Folkhälsomyndigheten medvetet vilseför allmänhet och beslutsfattare för att få det att se ut som om andelen smittade i Stockholm skulle vara mycket högre än den rimligen är.

Komplexitet kräver tydlighet

Saken är emellertid komplicerad och det finns eventuellt förmildrande omständigheter i sak. 

• För det första finns antikroppar av olika klasser. I normalfallet börjar det bildas en klass som kallas IgM, varefter också en klass som heter IgG dyker upp lite senare.  När jag frågar Folkhälsomyndigheten om detta berättar de att det bara är den senare IgG som har analyserats.

• Det finns studier som tyder på att lättare infektioner ger ett senare antikroppssvar än kraftiga, och det man nu försöker få en uppfattning om är ju hur många som haft lätta infektioner, som inte lett till diagnos och vård.

Detta är dock faktorer som hade krävt större tydlighet från Folkhälsomyndigheten, snarare än att det kan ursäkta en luddig kommunikation som leder tanken fel.

"Cherrypicking"

Sammanfattningsvis: hade Tegnell sagt och Folkhälsomyndigheten skrivit något i stil med ”Hos dem med svag infektion tar det ibland upp till tre eller fyra veckor innan man kan hitta IgG i blodet med de tester vi använt”, skulle det varit helt OK.

Men när den myndighet som alla lyssnar uppmärksamt på varje dag utelämnar ”ibland” och får tre eller fyra veckor att låta som det typiska, är detta vilseledande cherrypicking, som dessutom är svårt för lekmän och politiker att identifiera och svårt för journalister att ställa följdfrågor om.

Alltmedan vi som kan en gnutta immunologi hoppar till och undrar om vi över huvud taget kan ha förtroende för något som myndigheten kommunicerar.