Fler yrkesprogram måste få tillgång till Ung företagsamhet
Ständigt hör vi om ”sjukvårdskrisen” i Sverige. Det är tydligt att vi måste tänka nytt. Ett sätt är att involvera fler elever i Ung företagsamhet. Men endast fem procent av eleverna i vård- och omsorgsprogrammet får tillgång till programmet. Det är illa. Det skriver Malin Hamlin, ordförande Lansen omsorg AB.
Malin Hamlin
Ordförande, Lansen omsorg ABNu när höstterminen precis har startat är det närmare 40 000 gymnasieelever som kommer vara med att starta ett företag inom ramen för Ung företagsamhet, så kallat UF.
Personer som drivit UF-företag på gymnasiet startar oftare eget företag, tjänar bättre och har lägre arbetslöshet än andra. Var tredje elev som i dag går ut gymnasiet har drivit ett UF-företag och totalt har över 560 000 gymnasieelever drivit UF-företag sedan organisationen grundades.
Men bara fem procent av dem som går på vård- och omsorgsprogrammet får möjlighet att vara med om att driva ett UF-företag. Det är på tok för få.
Fortfarande ovanligt på yrkesprogram
UF är en utbildning i entreprenörskap. Eleverna får under ett års tid lära sig grunderna i hur man startar och driver ett företag, kunskaper de har nytta av livet ut. Listan med fördelar av att driva UF-företag kan alltså göras lång.
UF-företag utvecklar även förmågor som inte bara har med företagandet att göra. Samarbete, muntlig kommunikation, planering, ansvarstagande och självförtroende är färdigheter som eleverna får med sig.
Att kunna välja vårdcentral, hemtjänst och barnmorska är tryggt och bra. Och trivs man inte med tjänsten kan man välja någon annan. Något vi inte kunde när vi levde under ett monopol.
Men möjligheten att som elev få göra det är beroende av skolans inställning till att inkludera UF i undervisningen. Det är vanligt att gymnasieelever som läser ekonomi erbjuds att göra ett UF-år, men det är fortfarande ovanligt på flera av yrkesprogrammen.
De av oss som behöver vård och omsorg blir allt mer vana vid att kunna välja leverantör av dessa tjänster; tjänster som kan vara skräddarsydda efter våra specifika behov och önskemål. Likaså ökar valfriheten i en del kommuner. Att kunna välja vårdcentral, hemtjänst och barnmorska är tryggt och bra. Och trivs man inte med tjänsten kan man välja någon annan. Något vi inte kunde när vi levde under ett monopol.
Hur löser vi det?
I debatten hörs begreppet ”sjukvårdskris” och i mätningar av vilka politiska frågor som är viktigast bland medborgarna kommer alltid en fungerade sjukvård högt. Samtidigt är vårdköerna långa. Uträkningar har visat att det behövs 560 nya äldreboenden fram till år 2026, men den byggtakten är vi inte i närheten av. Närmare häften av landets kommuner har en brist på LSS-boenden.
Listan på vad som skulle behövas för en perfekt vård och omsorg är lång. Så hur löser vi det?
Det är mycket sällan det offentliga som först kommer på och sedan levererar innovationer som löser problem; utan det är entreprenörer. Och vården och omsorgen behöver ständig förbättring, dels för att tillgodose medborgarnas behov, dels för att våra skattemedel ska användas effektivt. Kan vi få fram fler kunniga inom vård och omsorg med ett entreprenöriellt tänk vore det en av flera vägar till framgång på området. Bara det är en god anledning att erbjuda UF på vård- och omsorgsprogrammet. Att bara fem procent av eleverna erbjuds möjligheten är således illa.
Ytterligare goda anledningar finns. Ju fler arbetsgivare vi har att välja mellan, desto bättre blir arbetsmiljön. Konkurrens är nämligen bra. Jämställdhetsperspektivet är inte att förglömma, vården är fortfarande en kvinnodominerad sektor och kan fler av dessa lockas till att starta företag vore det utmärkt.