Debatt

Den nya könstillhörighetslagen är en tam kompromiss

Snart beslutar riksdagen om den omtalade könstillhörighetslagen. Det är på tiden – men det är en tam kompromiss. Flera påståenden i debatten behöver dessutom klargöras. Det skriver Anna Starbrink, riksdagsledamot (L) och aktiv i riksdagens HBT-nätverk.

”En gång i tiden var Sverige i framkant och ledde utvecklingen för hbtqi-människors fri- och rättigheter. På senare år har vi blivit omsprungna av många länder”, skriver Anna Starbrink (L).
”En gång i tiden var Sverige i framkant och ledde utvecklingen för hbtqi-människors fri- och rättigheter. På senare år har vi blivit omsprungna av många länder”, skriver Anna Starbrink (L).Foto: Pressbild
Anna Starbrink
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Äntligen närmar sig beslutet om en modern könstillhörighetslag. Det är på tiden, och långt efter våra nordiska grannländer. Den nya könstillhörighetslagen är dock en tam kompromiss. Bättre än inget, men knappast den frihetliga reform som jag personligen skulle vilja se.

Vi borde gå längre 

Vi borde gå längre. Ingen vet bättre än den enskilda människan vem hen är. Jag skulle helst vilja ha en lag som bygger helt på självidentifikation. I stället kommer den nya lagen fortfarande blanda in både vården och myndigheters bedömningar innan det administrativa bytet av kön kan göras. Det är ett onödigt krångel.

När lagarna väl kommit på plats visar det sig att det var ett rätt små saker för samhället i stort, men fantastiska frihetsreformer för dem som berörs. 

Debatten är het och det saknas inte övertoner i utfallen från den nya lagens motståndare. Det följer det vanliga mönstret. Varje reform för hbtqi-personer har föregåtts av argumentation i högt tonläge där det målas upp ett scenario där grunden för vårt samhälle risker att falla sönder. Så var det när möjligheten till registrerat partnerskap kom till på 90-talet och sedan också samkönade äktenskap.

När lagarna väl kommit på plats visar det sig att det var rätt små saker för samhället i stort, men fantastiska frihetsreformer för dem som berörs. Så kommer det bli även när processen att byta juridiskt kön förenklas.  

Sverige blir omsprunget  

En gång i tiden var Sverige i framkant och ledde utvecklingen för hbtqi-människors fri- och rättigheter. På senare år har vi blivit omsprungna av många länder. I senaste granskningen som europeiska hbtqi-organisationen ILGA Europa gör tappade Sverige från 4 till 7 plats. Det är pinsamt, och dåligt för svenska hbtqi-personer. Det är hög tid att Sverige genomför reformer för att förbättra livssituationen för fler. Särskilt angeläget känns det mot bakgrund av det allt mer polariserade och rent hatiskt klimat som drabbar många transpersoner.

Debatten lär fortsätta och jag hoppas den kan hållas saklig. Det finns några saker som behöver klargöras:

  • För det första. Möjligheten att byta juridiskt kön är inget nytt. Den finns redan, men förutsätter en omfattande process i vården och upptar därmed vårdresurser helt i onödan. Det nya förslaget handlar om att förenkla processen att byta juridiskt kön. Tyvärr innebär förslaget ändå att det krävs kontakt med vården och ett beslut från Socialstyrelsen. Även detta ser jag som en onödig process som knappast kommer att tillföra något av värde för beslutet om en individs juridiska könsbyte. Förslaget innebär trots detta ett gott steg på vägen att skilja det juridiska könet från diagnostik och behandling för könsdysfori. Det kan i sin tur göra att de långa köerna till transvården kan kortas avsevärt. Det är viktigt.
  • För det andra. Den nya lagen syftar till att göra livet bättre för några människor som lever i en utsatt situation. Den kommer inte att försämra samhällets funktioner. Idéer som förts fram om att den offentliga statistiken från SCB skulle fördärvas är felaktigt. SCB skrev i sitt remissvar att den nya lagen har ”ingen eller mycket begränsad påverkan”. Ett annat larm handlar om att kriminella kommer att utnyttja den förenklade processen att ändra juridiskt kön. I de länder i Europa som redan moderniserat sina lagar visar erfarenheterna inte på något sådant samband. 
  • Slutligen. Att göra det enklare att byta juridiskt kön kan underlätta livet för några väldigt sårbara personer. Det är värt mycket. Vi andra kommer inte att påverkas i vår vardag. Vi kan lugnt fortsätta leva våra liv som de kvinnor och män vi är, och låta andra leva sina liv.
Nämnda personer

Anna Starbrink

Riksdagsledamot (L)
Studier i sociologi (Stockholms uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024