Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan

Erfarenheten från barn- och ungdomspsykiatrin är att barn med psykisk ohälsa och tidigt debuterande psykiatriska tillstånd går oupptäckta utan hjälp genom skolåren. Detta medför, förutom ett stort lidande och nedsatt förmåga till inlärning, en risk för att behandlingsbara tillstånd så som till exempel depressioner och ADHD förblir oidentifierade och obehandlade vilket ökar risken för allvarliga konsekvenser så som till exempel suicid. Hos de vuxna som utvecklar psykiatrisk sjukdom vet man att så många som 90 procent har haft en sårbarhet eller tidiga tecken under tonåren. I dag finns bra metoder för att bedöma tidiga tecken och evidensbaserade metoder för att undvika negativ utveckling, dessa metoder används ej i elevhälsan i dag.

Kan upplevas som diskriminering

I mina kontakter med barn och unga med psykisk ohälsa, funktionshinder och sjukdom har jag och mina medarbetare uppmärksammat att unga blir försämrade i sin psykiska hälsa under skolterminerna. Vi är förvånade över hur detta får fortgå och i en jämförelse med att till exempel låta barn med diabetes få försämras i sin diabetes under skolterminerna, för att kompetens och resurser fattades för att tillgodose deras behov i skolan, blir det ännu mer förvånande och kan lätt upplevas som diskriminering av patientgruppen.

Elevhälsan avgör vilka som får hjälp

På många barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Sverige i dag så startar man upp utredning av ADHD och autism först efter att anpassningar och en bedömning gjorts av barnet i skolmiljön. Detta innebär att den kompetens som finns i elevhälsan i att identifiera och remittera barn med ADHD och autism avgör vilka barn och hur många barn, och i vilken ålder, man remitteras till barn och ungdomspsykiatrin för utredning och diagnostik. Hur påverkar detta de regionala skillnader vi ser i dag avseende diagnostik och behandling?

Hälso- och sjukvård till skolan

Våra politiker behöver bestämma sig för om de vill att elevhälsan skall vara en del av hälso- och sjukvården eller ej. Psykiatriska tillstånd påverkar våra kognitioner och påverkar på så sätt inlärning och relationer i skolmiljön. Det behövs därför hälso- och sjukvård i skolan som kan bidra till omhändertagandet av barn och unga med psykisk ohälsa och tidigt debuterande psykiatriska tillstånd.

Styrs inte som vården

Våra politiker behöver bestämma sig för om de vill att elevhälsan skall vara en del av hälso- och sjukvården eller ej.

Syftet med denna debattartikel är att uppmärksamma våra folkvalda på att styrningen av elevhälsan som den är organiserad i dag inte i tillräcklig grad bidrar till en god vård av våra unga. Den typ av variation, ojämlikhet både avseende faktiska insatser men också i kompetens hos elevhälsopersonal skulle ej hanteras på samma sätt om elevhälsan var organiserad inom hälso- och sjukvården och styrdes med samma krav på dokumentation, jämlikhet och patientsäkerhet.