Debatt: Avkriminalisering minskar inte dödlighet av narkotika

DEBATT. Det är dags att utreda narkotikapolitiken – att belysa både positiva och negativa sidor av kriminaliseringen och landa i insatser som på riktigt minskar konsumtion och dödsfall. Vi måste öppna för åtgärder men stänga för avkriminalisering, skriver Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center.

Peter Moilanen
Chef, Narkotikapolitiskt center


Vi kan kalla henne Ella. Hon är en av många vi talat med som har en nära relation till narkotika. För Ella började det tidigt. Hon var 12 år då hon drack i smyg för att lindra de problem hon hade omkring sig. Trots att hon gick ut grundskolan utan fullständiga betyg var det ingen som såg hur hon mådde. När hon var 19 år blev hon tagen av polisen med amfetamin i kroppen och fick då en första kontakt med socialtjänsten. Då fanns en chans att hjälpa henne, men den togs aldrig och hon hamnade i tyngre missbruk, utsatthet och till slut hemlöshet.

Bred problematik

Ett enigt socialutskott menar att regeringen bör utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken och ta initiativ till en nollvision av dödsfall. Ett krav från utskottet är att utredningens förslag ska leda till ett minskat användande. Det är klokt. Ju fler som börjar med narkotika, desto fler hamnar i beroende.

I dag använder exempelvis 3,6 procent i åldern 17-84 år cannabis i Sverige (CAN: 2019). En konsumtionsökning på en procentenhet motsvarar 77 000 fler användare, vilket utifrån forskning leder till omkring 7 700 fler i beroende. Problematiken kring användandet är också bredare än de dödsfall som orsakas av narkotika. Den handlar om svårigheter med skola eller arbete, sociala problem och oro och otrygghet för barn och andra anhöriga.

Risk för konsumtionshöjning

I debatten har krav lyfts att även utreda en avkriminalisering. En sådan utredning har dock redan genomförts i Norge, i samband med deras förslag till ny ”rusreform”. Den utredningen visade att det inte går att utesluta en konsumtionshöjning och att användandet tycks ha högre potential att öka i länder med en från början relativt låg konsumtion – som Norge och Sverige. Något som bland annat det norska folkhälsoinstitutet framhåller i sitt remissvar.

I flera av de länder som avkriminaliserat ökar dessutom dödligheten, så avkriminalisering tycks inte generellt leda till en minskad dödlighet.

Ändå viktigt att utreda

Enligt Socialstyrelsen är också fler människor i vård och behandling för narkotika i dag än för tio år sedan. Att dödstalen är höga verkar därmed ha andra orsaker än kriminaliseringen i sig. Utifrån en önskad nollvision av dödsfall och minskad konsumtion ser vi därmed inget behov av att utreda en avkriminalisering.

Med det sagt är det däremot viktigt att utreda om nuvarande lagstiftning behöver justeras för att minska antalet dödsfall. Exempelvis genom att införa en så kallad “god-samarit-lag” i samband med att människor ringer 112 vid överdoser. Sjukvården, som har tystnadsplikt, gör aldrig någon anmälan om narkotikabrott, men i de fall polis behöver tillkallas ska de enligt rådande lagstiftning anmäla brott, vilket kan leda till att människor undviker att larma.

Glapp i systemen

I Ellas fall – och många med henne – var det glappen i systemen som ledde till att det tog 16 år innan hon blev drogfri: Skolan som missade att följa upp hennes svårigheter och socialtjänsten som inte såg henne trots att hon kom in via polisen vid flera tillfällen. Och inte minst vården, där hon bollades mellan kommunens öppenvård och psykiatrin, där man inte tog hänsyn till hennes samsjuklighet och där hennes upplevelse av att inte bli sedd ledde till ett allt tyngre beroende.

Utredning med rätt fokus

Här beskriver alla vi talat med, socialtjänst, kommunala samordnare, polis, behandlingsterapeuter, anhöriga och människor med egen erfarenhet av beroende, samma problematik. De ser alla samma glapp i systemen. Och här har vi vår chans att, inom ramen för nuvarande lagstiftning, se till att dessa glapp täpps till: Det kräver en utredning av samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst – men även av nuvarande påföljder för ringa narkotikabrott, där stöd att sluta eller behandling bör vara främsta alternativ och böter endast utdömas om de insatser som ges inte fullföljs.

En utredning måste också ha ett stort fokus på vård och behandling och med insatser som ser till individens hela situation, från skola, arbete, relationer och boende till samsjuklighet. Insatser som ökar chansen för människor att bli drogfria. Där krävs en samverkan med civilsamhället, för ett socialt stöd som kan sträcka sig längre än det som vården kan ge. För Ella blev en sådan kontakt den sista saknade pusselbiten. Att hon hamnade i ett sammanhang med personer som förstod henne och som inte släppte taget blev hennes räddning.

Krävs en ny politik

Vi behöver en utredning med sikte på en human, restriktiv narkotikapolitik med stort fokus på prevention och tidig upptäckt – och en väl fungerande vård och behandling. En politik som utgår från barnets rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika och som inte glömmer dem som är närstående. Som på allvar minskar konsumtion och dödlighet och gör det svårt att börja använda narkotika, men lätt att sluta.

Forrige artikel Debatt: Snusfrågan kunde vara avklarad om Sverige engagerat sig Debatt: Snusfrågan kunde vara avklarad om Sverige engagerat sig Næste artikel Distriktsläkarföreningen: Sluta skissa på nya detaljregleringar Distriktsläkarföreningen: Sluta skissa på nya detaljregleringar
Stensmyren:

Stensmyren: "Fler måste samlas kring bordet"

INTERVJU. Heidi Stensmyren blir ny ordförande för Världsläkarförbundet (WMA). Förutom coronapandemin står den trasiga relationen med USA på agendan, och vaccinationsprogram mot andra dödliga sjukdomar som skördar liv.

Ivo får i uppdrag att öka tillsynen av socialtjänsten

Ivo får i uppdrag att öka tillsynen av socialtjänsten

BARN. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska stärka tillsynen av socialtjänstens arbete med stöd och skydd till barn och unga. Bristande dokumentation och felaktig handläggning har satt socialtjänstens arbete under lupp.