Att investera mer i forskning kan rädda liv och spara pengar

Nyligen släppte Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) sin fullständiga analys av samhällets kostnader för typ 1-diabetes. De höga siffrorna förvånar säkert många, men inte oss som lever med sjukdomen. Det som verkligen förvånar är den fortsatta bristen på initiativ för att göra något åt det.

Typ 1-diabetes kostar miljarder årligen

Sverige och Finland har världens högsta förekomst av typ 1-diabetes, den mest avancerade egenvårdssjukdom som finns där den livsupphållande vården utförs av den drabbade själv. Så många som 72 000 svenskar lever med sjukdomen, och varje år insjuknar omkring 1 000 barn och lika många vuxna. Ökningstakten är snabbast bland barn under fem år. Globalt väntas antalet drabbade fördubblas mellan 2019 och 2040, enligt en modelleringsstudie publicerad i The Lancet.

IHE har för första gången kartlagt de samhällsekonomiska kostnaderna för typ 1-diabetes i Sverige. Barndiabetesfonden offentliggjorde delar av resultaten redan före sommaren och nu släpps hela rapporten.

Typ 1-diabetes kostar samhället 12,9 miljarder kronor per år i direkta och indirekta kostnader. Lågt räknat. Den fördubblade risken för demens kostar samhället en miljard kronor. Den ökade risken för depression en halv miljard. Totalt utgör 4,3 miljarder kostnader för komplikationer, många av dem möjliga att förebygga med bättre behandlingar, teknik och ökad kunskap om sjukdomens komplexitet och allvar.

Allt fler yngre blir sjuka

Samtidigt som fler insjuknar i allt yngre åldrar, och samhället förlorar miljarder varje år, minskar andelen av BNP som går till medicinsk forskning. Enligt Forska Sveriges lägesrapport har statens finansiering av medicinsk forskning sjunkit från 0,19 procent av BNP år 2017 till 0,15 procent 2024.

Vi har undersökt vilka statliga satsningar som gjorts på forskning om typ 1-diabetes under 2024. Det ger en ögonblicksbild: 10,2 miljoner kronor delades ut till nya forskningsprojekt via de statliga forskningsråden, enligt Swecris. Statsbudgeten har en strategisk satsning på diabetesforskning som omfattar 60 miljoner kronor, men av den går endast 6-9 miljoner kronor till typ 1-diabetesforskning. Resten går till typ 2-diabetes som är en helt annan sjukdom. Om vi räknar generöst bidrar staten med 20 miljoner kronor, det innebär 16 promille av samhällskostnaden.

Typ 1-diabetes kostar samhället 12,9 miljarder kronor per år i direkta och indirekta kostnader.

Faktum är att svenska forskare har unika förutsättningar att bidra till att lösa gåtan typ 1-diabetes. Sverige har genom årtionden byggt upp internationellt respekterade forskningsmiljöer och världens främsta diabetesregister, även om det senare nu hotas av kraftiga nedskärningar och långsiktigt riskerar att tappa i kvalitet.

Investera i forskning

Sverige har en befolkning med hög tillit till forskning och stor vilja att delta i studier. Dessutom skapar AI-utvecklingen enorma möjligheter till forskningsframsteg. Det är nu vi behöver satsa, inte bara för att minska samhällskostnaderna, utan för att skapa möjligheter för framtida svensk tillväxt.

Barndiabetesfonden är i dag den största enskilda finansiären av forskning på typ 1-diabetes i Sverige. Vi kunde i år dela ut 22,5 miljoner kronor till forskning kring en sjukdom som kostar samhället 12,9 miljarder.

Det är dags att se helheten. Ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem kräver mer än vårdplatser och köförkortning. Det kräver att vi vågar investera i framtiden, i forskning, prevention och teknik. Annars riskerar vi att stå med ett system som inte längre klarar sitt uppdrag: att ge människor ett värdigt liv, hela livet.

Minska mänskligt lidande

Vi vet att mycket pockar på den politiska uppmärksamheten, men vi kan inte låta den osäkra omvärlden ta allt syre i rummet. Sverige behöver en forskningspolitik som vågar tänka långsiktigt, och investerare som ser de unika möjligheter som finns här. Typ 1-diabetes är bara ett exempel, men ett tydligt sådant, på hur rätt investeringar kan minska både mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader.

Vi uppmanar regeringen, nuvarande och kommande, att aktivt förstärka de svenska möjligheterna att forska på typ 1-diabetes. Sverige kan inte gå miste om de unika förutsättningar vi har att göra framsteg inom detta område, och samtidigt minska samhällets kostnader.