"Barns rätt till utveckling är inte säkerställd i något land"

På Barnkonventionens dag presenterade vi en rapport från WHO-Unicef-The Lancet som visar att barns rätt till utveckling och en hållbar framtid inte är säkerställd i något av världens länder, inklusive i Sverige. Många länder investerar för lite i barns hälsovård och utbildning medan andra överutnyttjar planetens resurser. Rapportens titel slutar därför med ett frågetecken: ”En framtid för världens barn?”

Barns rättigheter till trygghet, välfärd, utbildning och hälsa tillfredsställs inte på många håll i världen. Barn och unga är ofta de stora förlorarna i samband med fattigdom, krig, konflikter och flyktingsituationer. Läget förvärras dessutom som ett resultat av corona-pandemin. Den globala trenden med minskad barnadödlighet riskerar att brytas. Vid sidan av äldre och riskgrupper, talar mycket för att utsatta barn världen runt kommer att drabbas mycket hårt av den pågående pandemin.

Hälsoproblem ökar

Även i länder som Sverige, med låg barnadödlighet och stora investeringar för barns hälsa och välmående, ser vi hur problemen ökar. Psykisk ohälsa, barnfetma, våld, utanförskap och ökad ojämlikhet är några exempel. Barn rör på sig allt mindre och övervikten ökar bland fler, vilket riskerar att skapa hälsoproblem både på kort och lång sikt. Den psykiska ohälsan, särskilt bland unga flickor, växer. Ökad kriminalitet och social utsatthet kryper allt längre ner i åldrarna. Vi svenskar utnyttjar dessutom jordens resurser i en takt som inte medger att barnen får en hållbar framtid, barnkonventionens löften till trots.

Den 1 januari i år blev Barnkonventionen svensk lag. På Barnkonventionens dag säger vi därför det uppenbara: Barnen är vår viktigaste resurs, vårt största ansvar och de är framtiden. Alla barn har samma värde och samma rätt att få leva och utvecklas. Barns bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Det är dags att omsätta Barnkonventionen i handling överallt – även i Sverige.

En hållbar utveckling

Även i länder som Sverige, med låg barnadödlighet och stora investeringar för barns hälsa och välmående, ser vi hur problemen ökar. 

Barnkonventionen ska också ses i ljuset av Agenda 2030. Hållbar utveckling är allra mest viktigt för barn och ungas hälsa och välbefinnande.

Detta innebär nu stora utmaningar för samhällets olika sektorer, som alla spelar en viktig roll enligt rapporten, från en ansvarsfull livsmedelssektor, en ändamålsenlig trafikplanering och utformning av transporter, miljö och stadsplanering, till bra fungerande skolor och bostadsområden som ger möjlighet till ett aktivt och rörligt vardags- och fritidsliv för alla.

Skapa goda livsvillkor

Det har gjorts mycket bra för att flytta fram barns och ungas position i Sverige under flera årtionden. Många har varit aktiva i det här på olika sätt: civilsamhället, myndigheter, kommuners socialtjänster, hälso- och sjukvården, forskningen.

Det finns positiva exempel på tvärsektoriell samverkan, till exempel: Riksdagens socialutskott arrangerade förra året en kunskapsdag för fem utskott om mental hälsa, där barnperspektivet fick stort utrymme. En del kommuner är Unicef diplomerade barnrättskommuner – en metod och ett konkret verktyg att arbeta utifrån barnkonventionens innehåll, så att den genomsyrar hela kommunens verksamhet och underlättar samordning.

Men det är en bit kvar att gå. Det svenska samhället och alla berörda aktörer måste samverka bättre för att säkra en hållbar framtid för alla barn och ungdomar. En sektorsövergripande samverkan med fokus på hälsans bestämningsfaktorer, som uppväxtmiljöer, skolor, kost och motion, behöver stärkas och utvecklas. Det gäller att skapa och etablera goda livsvillkor och levnadsvanor tidigt i livet.

Ett Barnkollegium

Vi behöver sätta tydliga mål, och integrera barns rättigheter i våra beslutsprocesser, samt ha relevanta data för konsekvensbedömningar och uppföljning. Multisektoriell samverkan med barn i centrum måste vara norm – inte bara goda exempel.

Vi föreslår att barnens ställning stärks ytterligare genom att regeringen, likt på klimatområdet, överväger att inrätta ett Barnkollegium som främjar samverkan för barns bästa från det nationella planet ner till det lokala och att likt på miljöområdet ett oberoende Barnpolitiskt råd inrättas som bedömer tillräckligheten i åtgärderna och Agenda 2030 för barnens bästa.

Forma sin framtid

Självklart måste barns och ungdomars röster få utrymme i samhällsdebatten och de ska vara representerade i alla relevanta sammanhang, även i de organ vi föreslår här ovan. Deras närvaro och aktiva engagemang är avgörande för att skapa de underlag vi behöver för att kunna fatta rätt beslut, barn och unga ska få vara med och forma sin egen framtid. Det är avgörande för vår demokratis utveckling.

Sverige har en tradition av att stödja och stärka barns rättigheter, utbildning, hälsa och trygghet via bistånd, kunskapsspridning och solidaritet på en global nivå och det arbetet behöver vi intensifiera nu. Men vi måste också se på de växande behov som finns i vårt eget land och som handlar om att ge våra barn den framtid de har rätt till. Den rätten måste vi ge dem här och nu – i morgon är försent.

Stefan Swartling Peterson
Ledamot i den WHO–Unicef–Lancet-kommission som arbetat fram rapporten: A future for the world’s children?
Mariam Claeson
Ledamot i den WHO–Unicef–Lancet-kommission som arbetat fram rapporten: A future for the world’s children?
Pernilla Baralt
Generalsekreterare, Unicef Sverige
Ole Petter Ottersen
Rektor, Karolinska Institutet
Jennie Gustafsson
Ordförande, Svea (Sveriges elevråd)
Tobias Alfvén
Ordförande, Svenska Läkaresällskapet samt barnläkare och docent i global hälsa vid Karolinska Institutet
Peter Friberg
Föreståndare, Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT) och professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet